Kungörelser och delgivning
Beslut om lov och förhandsbesked ska expedieras och kungöras.
Förenklad delgivning
Kommunen kan komma att använda förenklad delgivning för att delge handlingar och beslut i ärendet. Vid förenklad delgivning behöver du som mottagare inte skicka in något bevis på att handlingen har mottagits.
Att delges något betyder att det räknas som att man har tagit emot handlingen. Det har betydelse bland annat när det gäller tider för att överklaga.
Handlingar kan skickas till dig med förenklad delgivning så länge som ärendet pågår. Om ärendet överklagas kan förenklad delgivning användas även i högre instanser.
Vid förenklad delgivning skickas två brev
För att vara säker på att du får handlingen som du ska ta del av skickar byggnadsnämnden två brev.
- Det första brevet innehåller det som du ska delges, till exempel ett bygglovbeslut.
- Det andra brevet, som skickas nästa arbetsdag, är ett kontrollmeddelande som berättar att det första brevet har skickats.
Om du bara får kontrollmeddelandet, men inte brevet med själva handlingen, måste du kontakta bygglovenheten snarast.
Breven skickas till din senast kända adress. Det kan vara din e-postadress om du har lämnat den till byggnadsnämnden. Om breven kommer i retur till byggnadsnämnden skickas de till din folkbokföringsadress, om den inte redan har använts.
När är du delgiven?
Du är delgiven två veckor efter att det första brevet skickades. Vilket datum som brevet skickades framgår av kontrollmeddelandets text.
Exempel:
- 1 mars - Dag 1. Byggnadsnämnden skickar handlingarna till dig.
- 2 mars - Dag 2. Byggnadsnämnden skickar kontrollmeddelande nästa arbetsdag.
- 15 mars - Dag 15. Du räknas som delgiven 14 dagar efter första brevet skickades. Om du exempelvis ska överklaga ett ärende inom en viss tid så räknas överklagandetiden från den 15 mars.
Tar du del av beslutet via vår e-tjänst inom ovan angiven tidsfrist anses du delgiven den dag du kvitterar ut beslutet.
Tänk på detta så länge ärendet pågår
Du måste meddela bygglovenheten om du byter adress (post- eller e-postadress).
Kontrollera din post åtminstone en gång i veckan, för att vara säker på att inte missa något viktigt (som till exempel en tid för att överklaga). Meddela bygglovenheten i förväg om du inte kan göra det, till exempel på grund av en semesterresa.
Särskild delgivning med juridisk person
Den metod som kallas särskild delgivning med juridisk person fungerar på ett liknande sätt som förenklad delgivning. Även här skickas först själva handlingen och nästa arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande.
Breven skickas till den adress som finns registrerad för den juridiska personen.
Den juridiska personen anses delgiven när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades.
Kungörelse i Post-och Inrikestidningar
Beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Även beslut att delvis ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras. Beslut om att avslå en ansökan om lov eller ge ett negativt förhandsbesked behöver inte kungöras.
Delgivning
Med delgivning menas att en handling eller ett beslut lämnas till en person på ett dokumenterat sätt. Syftet med delgivning är att det ska finnas bevis på att en person har tagit del av en handling eller ett beslut och vid vilken tidpunkt detta skedde. Delgivning kan ske på flera olika sätt.
Meddelande
För några grupper är det inte tillräckligt med kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, utan de ska även få ett meddelande skickat till sig. Avslagsbeslut och negativa förhandsbesked behöver inte kungöras vilket innebär att något meddelande inte behöver skickas i sådana ärenden.
Överklagande
Byggnadsnämndens beslut om lov och förhandsbesked får överklagas till länsstyrelsen. Ett överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked ska skickas in till byggnadsnämnden.
Överklagandetiden är antingen 3 veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet, eller 4 veckor från det att beslutet kungjordes (i Post- och inrikestidningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) för dem som inte ska delges beslutet.
I bifogad besvärshänvning , 207.9 kB, öppnas i nytt fönster. kan du läsa om hur du ska göra om du vill överklaga byggnadsnämndens beslut.
På Boverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du bland annat läsa mer om vilka beslut som får överklagas, vem som får överklaga, överklagandetiden med mer.
Grannars möjlighet att påverka
Vid handläggningen av en ansökan om lov eller förhandsbesked ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta grannar och andra, och ge dem tillfälle att yttra sig, innan nämnden fattar beslut.
Varför ska grannar och andra höras?
Byggnadsnämnden är i vissa fall skyldig att informera grannar och andra om ansökan om lov eller förhandsbesked och ge dem möjlighet att lämna synpunkter på den. Deras yttranden utgör en del av det underlag som ligger till grund för byggnadsnämndens beslut. Grannar och andra berörda har lokalkännedom som byggnadsnämnden kan ha nytta av, till exempel vid bedömningen av om en åtgärd är en betydande olägenhet.
I prövningen av en ansökt åtgärd ska det göras en avvägning mellan de olika enskilda intressena. För att kunna göra denna avvägning måste nämnden få kännedom om berördas synpunkter på åtgärden.
När behöver grannar och andra inte höras
Inom detaljplan, om åtgärden följer planen eller det är uppenbart att lov eller förhandsbesked inte kan ges.
Utanför detaljplan, om åtgärden gäller komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus eller om det är uppenbart att lov eller förhandsbesked inte kan ges
Utanför detaljplan ska underrättelse ske för alla åtgärder utom kompletteringsåtgärder till en- och tvåbostadshus. Kompletteringsåtgärder är komplementbyggnader och små tillbyggnader till en- eller tvåbostadshus.
Kompletteringsåtgärder är även byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och andra åtgärder som gör att byggnadens utseende avsevärt påverkas. Utanför detaljplan och områdesbestämmelser krävs det dock inte bygglov för byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial och andra åtgärder som gör att byggnadens utseende avsevärt påverkas. Detta innebär att det aldrig blir aktuellt att höra grannar och andra för sådana åtgärder utanför detaljplan.
Vilka ska höras?
- kända sakägare, t.ex. grannar med gemensam gräns, så kallade rågrannar – även fastighetsägare till exempelvis vägar eller parkmark kan vara rågrannar. Ägare i nära anslutning till platsen där åtgärden ska genomföras, kan också omfattas av sakägarkretsen. Det kan till exempel vara grannar på andra sidan mindre gator och vägar.
- kända bostadsrättshavare som berörs
- kända hyresgäster som berörs
- kända boende som berörs
- kända hyresgästorganisationer för berörda fastigheter
Hur sker underrättandet?
Ett vanligt sätt att underrätta grannar och andra är att skicka underrättelsen via brev. Det kan antingen ske genom att ett brev skickas med posten men det kan även vara ett digitalt brev som skickas via e-post, digital brevlåda eller e-tjänst.
Om ett stort antal personer ska underrättas får nämnden, i stället för att skicka den, kungöra underrättelsen genom att anslå den på kommunens anslagstavla och föra in den i en ortstidning eller sprida ett informationsblad om kungörelsen till de boende som är berörda, om det stora antalet mottagare av underrättelsen är boende.
Kommunicering av yttranden innan beslut
En ansökan om lov eller förhandsbesked får inte avgöras utan att sökanden och fastighetsägaren har underrättats om vad andra har tillfört ärendet. Det innebär att sökanden och fastighetsägaren ska informeras om inkomna yttranden och ges möjlighet att bemöta dessa. Kommunicering behöver dock inte göras i alla ärenden.
Betygsätt sidan med stjärnor. Fem stjärnor är det högsta betyget.