Miljötips - det här kan du göra

Kille parkerar cykel i cykelställ.

Du är med och skapar vår hållbara framtid. Genom kloka val i vardagen kan du göra skillnad för miljön och klimatet. Här tipsar vi om hur du kan göra i vardagen och beskriver exempel på vad kommunen gör.

Det är många aktörer i samhället som arbetar för hållbarhet på olika sätt. Vissa förutsättningar för att underlätta för oss som individer skapas på nationell nivå eller EU-nivå. Det handlar till exempel om lagkrav på hur produkter ska produceras eller skattelättnader för reparationstjänster och återbruk.

Det är lätt att tänka att det vi gör inte spelar någon roll i det stora hela. Men vi gör ofta som våra vänner och grannar gör. Så även de små handlingarna du gör kan ge ringar på vattnet och ändra normer och beteenden i samhället. Som enskilda personer kan vi inte göra allt, men tillsammans kan vi göra mycket.

Du som har en trädgård kan bidra till den biologiska mångfalden genom att:

  • Plantera växter som uppskattas av fjärilar, bin och humlor.
  • Skapa boplatser genom att sätta upp holkar för fåglar, fladdermöss och insekter.
  • Låt din trädgård vara orensad. Det sparar inte bara tid för dig utan skapar också bättre förutsättningar för många olika arter att trivas där.
  • Låt gräset växa upp och skapa en äng, spara tusensköna, klöver och andra vilda blommor.
  • Plantera blommor. Det behövs blommor under hela säsongen för att bin och andra pollinatörer ska få mat. Satsa på vårblommande lökar!
  • Skapa en vattensamling med flacka kanter i trädgården. Det gynnar groddjur och många andra arter genom tillgång till vatten varma sommardagar.
  • Spara gamla träd. Istället för att hugga ner ett gammalt träd kan du göra det säkrare genom att kapa av vissa grenar eller lämna endast stammen stående, en så kallad högstubbe. Om det inte går kan du kapa upp trädet och samla det i hög på en passade plats på tomten.
  • Bevara eller plantera sälg. Det ger livsviktig mat åt bina på våren.

Du som inte har en trädgård kan bidra genom att:

  • Engagera dig i och påverka hur gemensamma grönytor i ditt bostadskvarter sköts. Föreslå till exempel att vissa gräsytor klipps mer sällan för att bli mer blomrika eller att valet av växter till de gemensamma planteringarna gynnar pollinatörer.
  • Hjälp groddjur över vägen när de vandrar till sina lekvatten om våren.
  • Gör insatser i någon annans trädgård, antingen genom att prata med någon granne eller bekant, eller via nätverk som exempelvis Co-grow.
  • Köp ekologiska varor. Den biologiska mångfalden är större vid ekologiska odlingar.
  • Plantera blommor som bina gillar, på balkongen eller i krukor. Bina gillar till exempel lavendel och kärleksört!

På webbplatsen Invasivaarter.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.kan du rapportera om du hittat invasiva arter på land och i vatten

Fler tips för att bidra till biologisk mångfald:

Se över vad du kan göra för att minska din energivändning, både hemma och på jobbet. All energiproduktion medför en miljöpåverkan. Du sparar också pengar på att minska din energianvändning.

Du som privatperson samt bostadsrättsföreningar, mindre företag och organisationer kan få gratis rådgivning av regionens eller kommunens energi- och klimatrådgivning.

På vår sida Energi och klimatrådgivning hittar du kontaktuppfifter.

Resor och transporter ger årligen stora utsläpp av koldioxid och andra föroreningar som påverkar såväl klimatet som människors hälsa. Även om dagens fordon har blivit mer energieffektiva står de fortfarande för största delen av klimatpåverkan och luftföroreningarna inom kommunen. Genom att tänka på hur vi reser har vi stora möjligheter att minska dessa utsläpp.

  • Ersätt kortare bilresor med exempelvis cykel. Genom att gå och cykla när du inte ska så långt bidrar du till friskare luft samtidigt som du mår bättre.
  • Bilda en gående skolbuss istället för att skjutsa med bil.
  • Åk tåg eller buss. Roslagsbanan har nästan inga utsläpp och all kollektivtrafik i Stockholm går på fossilfri energi. En bonus är att du får tid till att göra annat medan du reser.
  • Välj tåg framför flyg när du reser inrikes. Att flyga är problematiskt ur klimatsynpunkt. Avgaserna påverkar klimatet ungefär dubbelt så mycket när utsläppen sker på hög höjd.

Läs mer på våra sidor:

Om bilen är det mest realistiska ressättet:

  • Samåk. Genom att samåka till och från jobb, skola, träning och möten kan de klimatpåverkande utsläppen minska. Dessutom kan det spara både tid och pengar.
  • Hyr eller dela. Visste du att privatbilar står stilla över 90 procent av tiden? Du som bor centralt kanske kan gå med i en bilpool. Med delning behöver färre fordon produceras.
  • Använd en miljövänlig körstil, så kallad ecodriving. Det kan minska bränsleförbrukningen med upp till 10 procent och minska slitage på däck och fordon.
  • Se även till att ha rätt lufttryck i däcken på din bil. Då rullar den lättare och förbrukar mindre bränsle.
  • Välj fossilfritt bränsle. Visste du att de flesta dieselbilar är godkända för att tankas med HVO, som är ett helt fossilfritt bränsle? HVO och etanol kan tankas på flera tankställen i kommunen.
  • Laddstolpar för el- och hybridbilar finns på flera platser i kommunen, läs mer via länken: Laddplatser för elbilar i Österåker

Tvätta bilen på biltvätt. Om du tvättar bilen på gatan rinner en mängd giftiga ämnen ut i våra vattendrag, sjöar och hav. Ämnen som olja, tungmetaller och asfaltsrester är skadliga både för människor och för miljön. I en biltvätt samlas tvättvattnet in och renas.

Efter transporter är det vår konsumtion (inklusive maten) som påverkar miljön mest. Det positiva är att små förändringar kan göra stor skillnad.

De produkter och tjänster vi konsumerar påverkar miljön under hela livscykeln. Det här kan du göra för att främja en hållbar konsumtion och minimera avfall:

  • Fundera på om du verkligen behöver prylen du vill köpa.
  • Ta med väska eller gamla påsar/kassar hemifrån när du ska handla. Den bästa kassen är den vi redan har hemma. Om du ändå köper en ny – se till att använda den så många gånger som möjligt innan du återvinner den.
  • Låna eller hyr. Mycket av det vi äger används ytterst sällan.
  • Köp begagnat. Det är inte bara bra för plånboken. Genom att återanvända produkter såsom möbler, kläder och elektronik sparas mängder av energi och resurser.
  • Välj miljömärkta varor i så hög utsträckning som möjligt, oavsett produktkategori.
  • Välj närproducerade varor. Kortare transportsträckor innebär ofta en lägre total klimatpåverkan.
  • Välj produkter som har så lite onödig förpackning som möjligt.
  • Förläng livslängden. Välj produkter av bra kvalitet, det lönar sig i längden. Har tillverkaren garanti eller ett koncept kring att laga, reparera eller uppgradera den? Genom att vårda det du äger kan användningstiden förlängas, vilket gynnar miljön, klimatet och plånboken.
  • Sälj eller skänk. När du vill göra dig av med något bör du i första hand fråga dig själv om saken ifråga verkligen behöver kastas. Mycket av det vi slänger är fullt fungerande, kan lagas eller vara till glädje för någon annan. Hela och rena saker kan bland annat lämnas i Återbruket på Brännbackens återvinningscentral.
  • Sopsortera! Genom att sortera dina förpackningar och återvinna dem kan förpackningarna bli till nya varor eller energi. Matavfallet blir till biogas och biogödsel. Om du har barn kan du ta med fördel ta med dem när du återvinner för att visa hur det går till och förklara varför det är viktigt.


På Brännbackens återvinningscentral kan du lämna det mesta. På Roslagsvattens webbplats Länk till annan webbplats. kan du få guidning i vad du kan lämna och var det lämnas.

Det finns även återvinningsstationer utplacerade i Österåkers kommun. I dessa kan du lämna förpackningar, tidningar och småbatterier. Ibland finns även insamling av kläder, skor och textil.

När det gäller mat är det som är bra för planeten även bra för din hälsa!

  • Ät mindre kött och mer växtbaserat. Det är bra för både miljön och hälsan. Tänk fullkorn, grönsaker, frukt, frön, nötter, bönor, linser och ärter och en mindre andel rött kött, socker och mättat fett.
  • Välj den mat som det är säsong för.
  • Drick kranvatten istället för att köpa vatten på flaska. Flaskvatten transporteras långa sträckor, vilket innebär en onödig klimat- och miljöpåverkan. I Sverige har vi utmärkt dricksvatten i kranen.

Ta tillvara på matrester och undvik att slänga mat. Bara för att bäst-före-datumet har gått ut betyder det inte att maten blivit dålig. Smaka och lukta! Ofta är maten fullt ätbar ett tag till, trots att datumet passerat. Varje år slängs en tredjedel av all den mat som produceras. Matsvinn uppstår i hela kedjan, men en stor del slängs faktiskt i hushållen.

Visste du att:

  • 70 procent av matavfallet i Sverige uppstår i hushållen.
  • Hushåll i Sverige slänger cirka 17 kilo ätbar mat per person och år. Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester.
  • Dessutom hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.
  • Hushållen har minskat sitt matsvinn. Bara den mat som slängs i soporna har minskat med 2 kilo per person de senaste åren, vilket innebär att totalt 20 000 ton mat räddats. Likaså är det idag en allt större andel av matavfallet som återvinns.

Källa: Livsmedelsverket och Naturvårdsverket

Släng aldrig skräp på marken eller i naturen! Lägg det i soptunnor eller ta med dig skräpet hem och återvinn. Nedskräpning minskar trivsel, är en fara för djur och natur och kostar samhället stora summor pengar. Uppskattningsvis över 2 miljarder kronor per år går till städinsatser i Sverige. Orsakerna till nedskräpning kan vara sociala normer, otydligt ansvar eller bekvämlighet. Forskning visar att mer slängs där det redan upplevs vara skräpigt. Det kan också vara djur eller vind som sprider skräp från sopkärl.

Vill du vara en riktig vardagshjälte så plocka upp skräp du hittar!

Visste du att:

  • Plastskräp är en av de farligaste skräpslagen. Det innehåller ofta farliga ämnen och bryts inte ned utan sönderdelas till mikroplast.
  • Det vanligaste skräpet på gator och torg är fimpar och snus (ca 76 procent)
  • Cigarettfiltret och limmet i portionssnus består av plast, vilket innebär att de inte bryts ned.
  • Tuggummi är också ett vanligt skräp. Det är tar flera år för ett tuggummi att brytas ner och den kladdiga konsistensen gör det extra svårt och dyrt att plocka upp.
  • Enligt en skräpmätning under juni 2020, där Åkersberga tätort var en av 75 tätorter, slängdes i genomsnitt 5 stycken skräp per person och vecka.

Källa: Håll Sverige Rent

Som båtägare är det bra att vara medveten om vad just du kan göra för att bidra till ett miljösmart båtliv.

Du hittar det mesta du behöver veta för att vara en miljösmart båtägare på webbplatsen Båtmiljö.se. Länk till annan webbplats.

Det finns bland annat tips kring motor och bränsle, båtbottenfärger och båttvätt, toatömning samt att hantera avfall och återvinning.

Sommaren 2023 installerar kommunen en ny båtbottentvätt vid Trälhavets båtklubb.

Använd torrt bränsle i kaminen och elda under begränsad tid. Vid eldning i braskamin eller när trädgårdsavfall eldas kan höga halter av hälsofarliga kolväten och partiklar uppkomma.

Lämna trädgårdsavfallet till återvinningscentralen. Då tas avfallet tillvara som bränsle i ett värmeverk.

Läs mer om tips och regler för eldning på våra sidor Elda utomhus och Elda inomhus.


Vad gör kommunen

Nedan finns några exempel på vad kommunens verksamheter gör för att bidra till en miljömässigt hållbar utveckling. Kommunens miljöarbete utgår från det politiskt beslutade programmet Miljö- och klimatprogram 2030. Läs mer om programmet på sidan Miljö och klimat. Varje år redovisas miljöarbetet i de kommunala bolagen och förvaltningarna. Läs mer på sidan Årsredovisning.

Information kommer snart

Kommunen bidrar till biologisk mångfald på kommunens mark och genom olika naturvårdsprojekt. För att ta reda på hur vi i kommunen arbetar, läs mer på vår sida Biologisk mångfald.

Kommunen sätter ut soptunnor på offentliga platser såsom vissa torg, parker och badplatser. Det innebär att det är lättare för dig som invånare att göra rätt. I samband med tömning plockas även skräp runt soptunnorna.

Vi är medlemmar i Håll Sverige Rent och erbjuder varje år förskolor och skolor att delta i skräpplockardagar som en del av undervisningen. Kommunen står då för hämtningen av upplockat skräp.

Vi är också medlemmar i Städa Sverige, vilket innebär att idrottsföreningar i kommunen kan få pengar för att plocka skräp i kommunen. Varje år plockas därmed 150 stycken gula säckar med skräp.

Vi arbetar med hållbarhetsfrågor i samhällsplaneringen. Ny bebyggelse planeras i första hand där det finns god kollektivtrafik och annan service. Just nu planeras det för nya stadsdelar på gångavstånd till Åkers Runö station. Läs mer på sidan Pågående detaljplaner.

Det miljömässiga arbetet i samhällsplaneringen handlar om frågor som till exempel biologisk mångfald Länk till annan webbplats., riktlinjer för dagvattenhantering Länk till annan webbplats., sammanhållen grönstruktur Länk till annan webbplats. och minskad klimatpåverkan Länk till annan webbplats..

Österåkers kommun prioriterar gång och cykel i trafikplaneringen och förbättrar trafiksäkerheten för cyklister och gående samt runt buss- och tågstationer.

Vi arbetar med att ställa miljö- och klimatkrav i upphandlingar. Flera av kommunens tjänster såsom skolbuss, parkskötsel och äldreboende upphandlas. I upphandlingarna ställs miljö- och andra kvalitetskrav i linje med kommunens mål. Det kan exempelvis handla om att minska klimatpåverkan från livsmedel, fasa ut fossila bränslen i transporter eller att ställa krav på hållbara leverantörskedjor för IT-produkter.

Kommunens fastighetsbolag äger både samhällslokaler och hyresbostäder och arbetar med att minska energianvändningen i dessa. Energibesparing uppnås bland annat genom att styra och förbättra ventilationen och värmesystem, att byta till LED-belysning och bättre isolerade fönster. Större åtgärder sker i samband med renovering. Målet är att minska energianvändningen med 40 procent mellan 2009 och 2030. Till och med år 2021 hade energiförbrukningen minskat med knappt 28 procent.

Vi har även utebelysning på vissa gator och torg samt drift av idrottsanläggningar, ishallar, konstgräsplaner och elljusspår. När det gäller belysning byts ljuskällor kontinuerligt ut till LED. Belysningstider och uppvärmning ses över.

Vi har en resepolicy som gäller alla medarbetare. Denna anger att gång, cykel och kollektivtrafik ska prioriteras när man reser i tjänsten. För längre resor ska tåg och buss väljas framför flyg när det är möjligt.

Vi fasar ut fossila bränslen för kommunens egna fordon och de transporter vi upphandlar. Målet är att vara fossilbränslefria år 2030.

Förskolor och skolor har det viktiga uppdraget att öka elevernas kunskaper om vad hållbar utveckling innebär. Såväl läroplaner som kurs- och ämnesplaner uttrycker att hållbar utveckling ska genomsyra utbildningen.

Flera skolor uppmärksammar och deltar i temadagar som lyfter viktiga hållbarhetsfrågor, som exempelvis skräpplockardagar, Earth Hour och Internationella dagen för mänskliga rättigheter.

Kommunen ger bidrag till förskolor och skolor som vill driva projekt inom konceptet "Från jord till bord", som syftar till att barnen får göra praktiska projekt för att lära sig om exempelvis odling och kretslopp.

Varje år delar vi ut ett miljöbidrag. Tidigare bidrag har bland annat gått till att anlägga en äng, etablera en bigård, anordna skräpplockning i kanalen och en cykeltävling för att främja cykling inom kommunen.

Om din förening eller samfällighet planerar att genomföra åtgärder för att bidra till en bättre miljö och hållbar utveckling är det möjligt att ansöka om Österåkers miljöbidrag. Läs mer om det på vår sida Bidrag, stöd och stipendier

Vi driver också ett Miljö- och klimatråd som syftar till att samverka med föreningar och organisationer som har intresse för frågor om natur, miljö och klimat. Rådet träffas fyra gånger per år.

Läs mer på vår sida Miljö- och klimatrådet.

Publicerad:
Senast uppdaterad: