Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är ett begrepp som beskriver en natur där många olika växt- och djurarter lever tillsammans. Mångfalden gör att naturen tål förändringar bättre. När vi arbetar för att gynna den stärker vi naturens möjlighet att fortsätta leverera allt viktigt som vi människor behöver och mår bra av. Det är därför biologisk mångfald är så viktigt.

Så här arbetar vi för biologisk mångfald

Vi arbetar för biologisk mångfald såväl på kommunens mark som i olika naturvårdsprojekt. Det handlar bland annat om att gynna våra viktiga pollinerare, att bevara olika livsmiljöer för djur och växter och att jobba för att minska föroreningar. Här kan du läsa mer om hur det går till.

Bild på humlors födosöksmiljöer och boplatser i en tätort

Illustratör Kjell Ström, Naturvårdsverket

Pollinering är en viktig ekosystemtjänst.

Pollinatörer, såsom bin, fjärilar och andra insekter, överför pollen mellan blommor så att växter kan befruktas och fortplantas. Vi arbetar aktivt för att utveckla pollineringen genom en särskild åtgärdsplan. Planen visar vilka typer av åtgärder som kan gynna våra pollinatörer och var de kan ge bäst effekt. Den har tagits fram med stöd av ett statligt bidrag till lokal naturvård (LONA).

Österåker kommuns åtgärdsplan för pollinering (länk)

Logga för LONA

Karta med grön infrastruktur samt pilar som visar ekologiska spridningssamband

Ekologiska spridningssamband är ett begrepp som beskriver hur lätt olika djurarter har att röra sig genom landskapet. Att djur har möjlighet att röra sig i landskapet är ofta avgörande för att de ska överleva på sikt. Det är särskilt viktigt i områden där deras mat, boplatser och övervintringsplatser är spridda mellan många olika platser på grund av bebyggelse, jord- och skogsbruk eller infrastruktur.

Den biologiska mångfalden hotas idag av att vi människor bebygger allt större delar av djurens naturliga livsmiljöer. Det kan leda till att djurens livsmiljöer minskar eller försvinner helt, att kvaliteten försämras och att befintliga livsmiljöer isoleras från varandra.

Vi har tagit fram en analys av de ekologiska spridningssambanden inom Åkersberga tätort. Analysen är ett viktigt kunskapsunderlag för den fysiska planeringen och för naturvård. Genom den kan vi förbättra förutsättningarna för pollinering när kommunen utvecklas och vid skötseln av kommunens parker och naturområden.

Länk till Analys av ekologiska spridningssamband i Åkersberga med omnejd , 33.6 MB.

Blomrika miljöer är viktiga för pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar. Ytan blir också mer levande och färgrik och på så sätt ett trevligare inslag för oss människor.

För att skapa blomrika gräsytor testar vi en ny skötselmetod där gräset sköts som en äng. Historisk sett har det funnits många fler ängar i landskapet än vad det gör idag. Genom att låta vanligt förekommande växter i gräsmattan, som till exempel klöver, fibbla, röllika, tistel och maskros, växa upp och gå i blom skapas bättre tillgång till föda och boplatser för insekter och spindlar. Fler insekter, spindlar och blommor med fröer ger också mer mat till småfåglar och lockar till sig groddjur, kräldjur och andra mindre däggdjur.

Ekbacken vid Röllingbyparken.

Inget annat träd har så många arter knutna till sig som eken. Eken kan bli hela 1000 år gammal och vara hem åt lika många livsformer. I gamla och grova ekar lever bland annat skalbaggar, svampar, fåglar och lavar. Detta mäktiga träd är därför mycket viktigt för den biologiska mångfalden.

Stockholms läns eklandskap hör till landets allra finaste. Det beror dels på att ekar trivs i klimatet här och dels på att det finns många gods och gårdar nära huvudstaden. Alla Sveriges ekar ägdes under lång tid av kronan för att kunna förse flottan med virke. Det var därför förbjudet att hugga ner dem och många står kvar vid gamla gods och herrgårdar. Länsstyrelsen har antagit en särskilt strategi som pekar ut nio särskilt värdefulla ekmiljöer. I Österåkers kommun finns en av dessa områden, ”Bogesund – Roslags-Kulla”, vilket är en långsträckt trakt från Bogesund i Vaxholm ända ut på Ljusterö.

Vi arbetar för att de ekar som växer på platser som kommunen ansvarar för, ska må bra.

Vi försöker så långt som möjligt att bevara gamla träd på kommunal mark och i första hand bara kapa grenar som kan utgöra en fara. Gamla träd är som ett miniuniversum med en mängd olika livsmiljöer på en liten yta. Här trivs flera växter, småkryp, fåglar och fladdermöss. En del arter trivs bäst längst in i de djupa sprickorna i barken. Andra föredrar solvarma lägen längst ut. Hålen som bildas i stam och grenar hos gamla träd är viktigt för många arter. Fåglar och fladdermöss använder hålen som boplats och många småkryp är beroende av den så kallade mulmen som bildas av nedbruten ved och rester av löv och kvistar. Det bästa för den biologiska mångfalden är därför att sköta träd så att de får chansen att bli så gamla som möjligt.

Träd som behöver tas ner av säkerhetsskäl lämnar vi kvar på växtplatsen eller i närmiljön om det går. Det gör vi för att trädet fortsätter att gynna den biologisk mångfald även när det är dött. Stammar och grenar kapas upp och läggs i en hög och livet i den döda veden kan fortsätta att utvecklas.

Bildkollage som visar exempel på en brynmiljö där pollinerare trivs.

Skogsbryn är gränsen mellan skog och annan mark där mer ljus kommer in och de blommande växterna är fler. Skogsbryn som ligger nära tätorten är viktiga miljöer för många arter. Många arter av fåglar, småkryp och växter minskar i Sverige. Det gäller även våra vilda pollinerare som humlor, bin och fjärilar. Det beror på många olika saker men en viktig orsak är att landskapet är mer enformigt idag och att tätorterna växer. Genom att sköta och återskapa miljöer som de hotade arterna behöver, kan vi göra skillnad.

Som ett led i det arbetet pågår ett projekt där vi med stöd av statligt bidrag för lokal naturvård (LONA) skapar fler brynmiljöer i tätorten. För att skapa dessa miljöer behöver vi ta bort en del större träd, röja sly och plantera nya blommande buskar och träd. Det här är ett långsiktigt arbete och det tar några år innan den nya miljön är etablerad.

Stockholms gröna kilar kallas de stora sammanhängande grönområden som sträcker sig från den omgivande landsbygden in mot Stockholms centrum. De gröna kilarna har många olika värden. De erbjuder fantastiska natur- och kulturupplevelser och stora möjligheter att njuta av tystnaden och lugnet nära stadens puls. De är också mycket viktiga för den biologiska mångfalden.

Två av Stockholms tio gröna kilar finns i Österåkers kommun. De heter Angarnskilen och Bogesundskilen. På vår sida Naturområden kan du läsa mer om dem.

Vi samarbetar med våra grannkommuner för att utveckla kultur- och naturvärdena hos de gröna kilarna. Vi arbetar också för att informera mer om kilarna och att göra dem mer tillgängliga. Tillsammans tar vi varje år fram en plan för hur vi ska arbeta framåt så att fler ska upptäcka och uppskatta naturen här.

Läs mer om de gröna kilarna i Stockholm och vårt gemensamma arbete för dem på webbplatsen gronakilar.se (länk till annan webbplats) Länk till annan webbplats.

Är du nyfiken på våra naturområden som du kan besöka, finns information samlad på Naturkartan.se (länk till annan webbplats).  Länk till annan webbplats.Du kan också ladda ned appen Naturkartan.

 

Åkerströmmen är ett så kallat avrinningsområde som sträcker sig över flera kommuner. Det innebär att vatten från regn och snö rinner härifrån till en specifik havsbassäng, sjö eller vattendrag.

I Åkerströmmen samlas vattnet från området upp i Åkers kanal och rinner ut i Tunafjärden. Allt som händer i avrinningsområdet i form av utsläpp och liknande avgör vilka förhållanden det är i vattenmiljön. Österåker, Norrtälje och Vallentuna kommun har bildat Åkerströmmens vattenvårdssamverkan med målet att minska föroreningarna till vattendrag och sjöar i området. Tillsammans arbetar vi med att genomföra olika åtgärder för ett friskt vatten.

Bidrag för miljöåtgärder i Åkerströmmens avrinningsområde

Är du markägare, verksamhetsutövare eller en förening kan du söka åtgärdsbidrag om du vill utföra en miljöförbättrande åtgärd inom Åkerströmmens avrinningsområde.

förutsättningar för att få bidrag

  • Åtgärden ska ligga inom Åkerströmmens avrinningsområde
  • Du ska ha rådighet över platsen (ägare eller avtal med markägare)
  • Åtgärderna ska ligga i linje med Åkerströmmens samverkans syfte och mål
  • Du kan få medfinansiering om du har fått ett annat bidrag

Hur du ansöker

Ansökan ska innehålla kortfattad information om åtgärdens genomförande, syfte och kostnader. Skicka informationen till kommunens kontaktperson för Åkerströmmens vattensamverkan. Ansökan om medel hanteras i turordning. Beslut om bidrag fattas av samverkans styrgrupp som samanträder två gånger per år.

Kontaktperson

 

Det här kan du göra för biologisk mångfald

Tillsammans kan vi skapa fler miljöer som gynnar biologisk mångfald - både på kommunens mark, i trädgårdar, på balkonger eller i ditt bostadskvarter. Vill du lära dig att bygga ett bihotell eller veta mer om vilka växer som lockar till sig fjärilar? På vår sida Miljötips har vi samlat tips på hur du också kan vara med och bidra till mångfalden.

Publicerad:
Senast uppdaterad: