Besök platsen där säljägarna bodde
En 3D-modell av ett av de unika fynden, en människoavbildning, från säljägarnas boplats i Tråsättra.
Hösten 2016 hittades några av Sveriges äldsta kända avbildningar av människor på en ovanligt välbevarad stenåldersboplats i Tråsättra i Åkersberga.
För omkring 6 000 år sedan låg platsen på en ö i ytterskärgården. Där bodde säljägare och fiskare i enkla hyddor nära stranden.
Vid de arkeologiska utgrävningarna gjordes många ovanliga fynd. Bland annat hittades ett stort antal lerfiguriner. En figurin är en liten avbildning av en människa, ett djur eller ett föremål.
De flesta figurinerna föreställer människor, men det finns också avbildningar av djur och olika föremål. Figurinerna är ovanligt välbevarade och håller hög kvalitet. När de hittades låg de i flera delar, men i vissa fall har arkeologerna kunnat sätta ihop fragmenten till hela figuriner.
Utforska boplatsen och fynden
Tillsammans med Arkeologerna har Österåkers kommun tagit fram nya sätt att göra kunskapen om boplatsen tillgänglig för fler.
En digital modell av boplatsen gör det möjligt att utforska området på dator, surfplatta eller mobiltelefon. Dessutom har ett tjugotal fynd från Tråsättra skannats in i 3D. Det gör att du kan studera föremålen i detalj direkt på skärmen.
Om du har tillgång till en 3D-skrivare kan du även skriva ut kopior av föremålen.
Du kan ta del av materialet på webben, men du kan också besöka platsen där boplatsen en gång låg. I dag finns där en utomhusutställning som berättar mer om människorna som levde i Tråsättra under stenåldern.
Ta en promenad på säljägarnas boplats. Använd musen eller fingret för att navigera runt. Boplatsens promenad börjar här.
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Vid undersökningen i Tråsättra hittades flera tusen föremål. Av dessa har vi valt ut 26 stycken som har 3D-fotograferats, vilket gör att du kan studera dem från alla vinklar.
Har du tillgång till egen 3D-skrivare? I vår 3D-utställning finns möjlighet att ladda ned 3D-filerna för föremålen. På varje föremåls sida finns länken "Download 3D Model", klicka på den för att ladda ned filen.
Till 3D-utställningen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Här är en film där vi berättar om möjligheten att skriva ut sina egna kopior.
I dag går en bilväg tvärs över den plats där säljägarna en gång hade sin boplats. Om vägen inte hade byggts hade de arkeologiska undersökningarna troligen aldrig genomförts.
En liten del av boplatsen finns fortfarande kvar. Här kan du se berghällar med slipspår från stenåldern och rester av en härd, en plats där människor gjorde upp eld.
På platsen finns också en utomhusutställning som berättar om säljägarnas liv med hjälp av texter och bilder. För att göra det lättare att förstå hur området såg ut under stenåldern har vi markerat den dåvarande strandlinjen med en rad stenar. Vi har också tagit bort granar för att landskapet bättre ska likna den natur som fanns här för flera tusen år sedan.
Hitta hit
Platsen ligger på Åkerhielms väg i Åkersberga. Infart från Tråsättravägen. Observera att det inte går att parkera i direkt anslutning till utställningen. Parkera istället på Knipvägen, på andra sidan om Tråsättravägen och promenera fram.
Med buss: SL buss 622 och 633 till Margretelundsskolan. Promenad cirka 600 meter.
Utställningen. Klicka för större bild.
Säljägarnas boplats i Tråsättra
För ungefär 4 600 år sedan såg området kring Tråsättra helt annorlunda ut än i dag. Då låg platsen på en ö i ytterskärgården, långt från fastlandet.
På öns södra sida fanns en boplats som låg skyddad mellan berg och klippor. Människorna som bodde här färdades med stockbåtar eller kanoter av skinn. De levde av jakt, fiske och insamling av växter och andra naturresurser.
Forskarna tror att omkring 25 till 30 personer bodde på platsen under flera hundra år. De byggde sina hyddor nära stranden, där det var lätt att ta sig ut på havet.
Klimatet var något annorlunda än i dag. Somrarna var varma, medan vintrarna kunde vara kalla och snörika.
Den gropkeramiska kulturen
Säljägarna i Tråsättra tillhörde den så kallade gropkeramiska kulturen. Namnet kommer från att deras lerkärl ofta dekorerades med små gropar.
Den gropkeramiska kulturen fanns mellan cirka 3500 och 2300 före Kristus. Människor med samma levnadssätt och traditioner bodde då i stora delar av södra och mellersta Skandinavien samt på Åland.
De försörjde sig främst genom fiske, jakt och insamling av naturens resurser.
Kartan visar kända boplatser i området under yngre stenålder, från 4000 till 1800 före Kristus. Klicka för större bild.
Hyddor och gravar på boplatsen
När arkeologerna undersökte boplatsen hittade de spår efter minst sex hyddor. Hyddorna verkar ha byggts av trästänger och kan ha täckts med skinn.
Det fanns inga eldstäder inne i hyddorna. I området mellan dem hittade arkeologerna i stället flera kokgropar, där människor lagade mat. Längre upp mot skogskanten fanns gravar.
Sammanlagt hittades åtta gravar, främst i den övre delen av boplatsen. Gravarna var ungefär lika stora som en vuxen människas kropp. I några av dem hade de döda fått med sig små lerfiguriner.
En av gravarna var särskilt tydlig. Den var drygt en halv meter djup och färgad röd av rödockra, ett naturligt färgpigment som användes vid begravningar under stenåldern.
Trots att flera gravar hittades fann arkeologerna inga skelett. Benen har brutits ned och försvunnit under årtusendena på grund av den sura jorden.
Förstora bildenKulthyddan
Kulthyddan
Nära gravarna låg en hydda som skiljde sig från de andra på boplatsen. Den var kraftigare byggd och hade en inhägnad av trästolpar runt minst två av sidorna.
Vid ingången hittade arkeologerna ett djupt hål efter en stolpe. Där kan det ha stått en träpåle som varit dekorerad eller målad. Intill pålen låg två keramikkärl som hade grävts ned i marken.
Inne i hyddan fann arkeologerna keramikskärvor och djurben på golvet. Fynden tyder på att hyddan kan ha haft en särskild betydelse. Arkeologerna tror att den kan ha använts för ceremonier eller religiösa ritualer. En möjlig förklaring är att en schaman, en person som hade en viktig andlig roll i samhället, använde platsen.
Mat, redskap och figuriner från stenåldern
Sälen gav mat och material
Sälen var mycket viktig för människorna i Tråsättra. Av sälen fick man kött, inälvor och blod som användes i maten. Sälögon ansågs vara en delikatess.
Sälen gav också material till många vardagssaker. Skinn användes till kläder, senor till sytråd och bågsträngar, och ben blev till redskap som harpuner och fiskkrokar.
Maten under stenåldern
Människorna i Tråsättra levde nära naturen och hämtade sin mat från havet, skogen och marken omkring sig.
I havet fanns gott om fisk, och på skären vilade sälar. I skogarna levde bland annat vildsvin, älg och rådjur. Människorna hade också god kunskap om vilka växter och bär som gick att äta.
Genom att undersöka ben och annat matavfall har arkeologerna fått en bild av vad människorna åt. De hittade stora mängder ben från olika sälarter, men också från bland annat vildsvin, bäver, ekorre, hare, utter, mård, björn och älg.
Arkeologerna fann även ben från flera fiskarter, till exempel gädda, torsk, strömming, karp, sik och lax. Dessutom hittades ben från sjöfåglar, bland annat and.
Trots att människorna inte odlade spannmål kunde de göra mjöl av vilda växter. En sådan växt var svinmålla. Arkeologerna har hittat flera malstenar i Tråsättra, och på berghällarna finns fortfarande slipspår efter malning.
Förstora bildenFyndlåda
Redskap från när och fjärran
För att kunna jaga, fiska och samla mat behövdes många olika redskap. En del av materialen kom från områden långt bort från Tråsättra.
Arkeologerna har hittat:
- Flinta från södra Skandinavien.
- Skiffer från norra Sverige.
- Porfyr från Åland och Dalarna.
Fynden visar att människor hade kontakter över stora områden redan under stenåldern.
På boplatsen hittades pilspetsar av flinta och skiffer. För att tillverka redskapen slog man loss vassa stenflisor från större stenar. Flisorna formades sedan till bland annat:
- pilspetsar
- knivar
- skrapor
- sylar
Skrapor användes för att bearbeta djurhudar och trä. Sylar användes för att göra hål i olika material.
Arkeologerna hittade också mejslar och yxor av grönsten. Träskaften som en gång satt på yxorna har förmultnat och finns inte längre kvar.
Ett av fynden var ett nätsänke av glimmerskiffer. Nät och fiskfällor tillverkades ofta av växtfibrer och rötter, men sådana material bevaras sällan i marken. Därför är de ovanliga att hitta vid arkeologiska undersökningar.
Figurinerna från Tråsättra
Ett av de mest unika fynden i Tråsättra är de många figurinerna av bränd lera.
Arkeologerna hittade delar av fler än 300 figuriner. De föreställer människor, djur och ibland gestalter som verkar vara en blandning av människa och djur.
En figurin är en liten avbildning av en människa, ett djur eller ett föremål. Trots att många av figurinerna är trasiga går det att se att de är noggrant tillverkade.
Figurinerna är dekorerade med prickar och linjer. Mönstren kan föreställa hår, skägg eller kläder.
De flesta figurinerna har avlånga kroppar utan tydligt markerade armar, ben eller fötter. Nästan alla har hittats i den centrala delen av boplatsen och i närheten av hyddorna.
Vad användes figurinerna till?
Arkeologerna tror att figurinerna kan ha haft en religiös eller symbolisk betydelse. Några av dem har drag av både människa och djur.
Det kan tyda på att människorna hade föreställningar om ett nära samband mellan människor och djur. Figurinerna kan också ha haft en plats i berättelser om hur världen och människorna blev till.
Bland fynden finns minst 100 människoliknande figuriner. Det gör Tråsättra till den plats i Sverige där flest sådana figuriner har hittats.
2020 blev den arkeologiska rapporten från undersökningen klar: "Tråsättra – aspekter på säljägarnas vardag och symbolik".
Du kan läsa rapporten på Riksantikvariets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Tre av figurinerna har undersökts med skiktröntgen för att få information om hur de är uppbyggda.
Claes Ericson har skrivit en kandidatuppsats om lerfigurinerna i Tråsättra. Du kan ladda ned den som pdf från Digitala Vetenskapliga Arkivets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Vi har tidigare berättat om undersökningen i ord och bild, bland annat i en utställning på Österåkers bibliotek 2017. Här nedan kan du se ett bildspel som berättar om det arkeologiska arbetet och ladda ner utställningstexterna i en pdf.
Utställningen om säljägarna i Tråsättra från år 2017 i pdf
, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.