Österåkers äldsta röstlängd finns i Roslags-Kulla

Bild

Ur Österåkers kommuns arkiv.

Att som vuxen få vara med och påverka genom att rösta i politiska val är en självklarhet för de flesta svenskar. Likaså att alla röster är lika mycket värda. Men för drygt 100 år sedan såg det inte ut på samma sätt. Före 1910 var det nästan uteslutande män som hade rösträtt och vissa krav behövde uppfyllas, till exempel att man betalade över en viss summa i skatt och inte satt i fängelse.

Kvinnor kunde rösta i kommunvalen, men bara om de hade egen inkomst och om de inte var gifta, eftersom gifta kvinnor var omyndiga och bara myndiga personer fick rösta. Den kvinnliga rösträtten röstades fram år 1919 och därmed gällde den allmänna och lika rösträtten nu alla.

De äldsta röstlängderna i kommunen är från början av 1900-talet och från
Roslags–Kulla som då var en egen kommun. Förutom namn och yrke visar röstlängderna också ekonomisk status angivet i ett så kallat fyrktal. Det var ett tal mellan 1 och 40, som grundade sig på den skatt de röstberättigade betalat och gav samma antal röster i kommunvalet. Ju mer skatt, desto större politiskt
inflytande. Denna graderade rösträtt i de kommunala valen försvann 1919.

En av få röstberättigade kvinnor

I röstlängderna från 1909 ser vi att maxsiffran 40 uppnås endast av fyra personer det här året. En av dem är en kvinna, fru Lina Boström, änka (men tidigare gift med Erik Gustaf Boström som var statsminister i två perioder runt sekelskiftet) och därmed en av få röstberättigade kvinnor i kommunen.

Sara Romi visar i sin B-uppsats ”Att få röst” från 2017, som grundar sig på material från Österåkers kommuns arkiv, på den stora skillnad den allmänna rösträtten innebar för kvinnornas möjlighet att delta i valen.

Exempelvis var endast 6,5 procent av rösträttsinnehavarna i Roslags-Kulla kvinnor år 1900 och de hade 0,8 procent av rösterna. År 1920 var 51,4 procent av de röstberättigade kvinnor och alla hade en röst var.

Läs mer om kommunens arkiv.

Publicerad:
Senast uppdaterad: