Tveka inte att söka hjälp!

Våld syns inte alltid på ytan. Per Isdal, grundare till Alternativ till våld definierar våld på följande sätt: "Det är varje handling riktad mot en annan person, som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får den personen att göra något mot sin vilja eller att sluta göra något den vill".

Våld i nära relationer kan vara såväl fysiskt som psykiskt, sexualiserat, latent och materiellt. Det kan handla om hot, tvångssex, nedlåtande ord, utpressning, skadegörelse hemma, hedersrelaterat våld, aggressivt beteende, isolering och kontroll.

Våld används för att utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både förväntat och till viss del normaliserat inslag i den utsattas vardag. Det börjar med något litet övergrepp som hänt men förlåtits och sedan ökar övergreppen gradvis över tid. Det som blivit utsatt “vänjer sig”, ursäktar, bortförklarar och bagatelliserar. Ofta börjar våldet med psykiskt våld. Den ena parten säger något som kan avfärdas som ”lite taskigt”.

Var fjärde kvinna utsätts för våld av en närstående någon gång under livet och nästan var femte man och var femte ungdom. Kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Förövaren är i majoriteten av fallen en man.
Få talar om vad de utsatts eller utsätts för, då det fortfarande känns så skam- och tabulagt, både att vara utsatt, men ofta även att vara den som slår. Merparten polisanmäler inte heller. Vanligaste orsaken är att den som blivit utsatt avskriver det som en småsak och som reddes ut på egen hand.

Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för dem som är utsatta för hot eller våld av närstående.

– Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som både behöver förebyggas och bekämpas på olika nivåer i kommunen, säger Isabelle Larson, socialsekreterare i Österåkers kommun.

I Österåkers kommun arbetar socialförvaltningen förebyggande mot våld i nära relationer med flera andra kommunala verksamheter som ungdomsmottagningen och elevhälsan. Skolan är också en viktig plats för det förebyggande arbetet.

Österåker arbetar med olika kommunikationsinsatser och samverkar även med närliggande kommuner, Polisen, Kvinnojouren, Ungdomsjouren och Svenska kyrkan.

– Vi vill nå ut till Österåkersborna med information om våld i nära relationer för att förebygga, men även för att tala om att det finns stöd att få, säger Isabelle Larson.

Socialtjänsten får oftast information om våld i nära relation via Polisen eller genom orosanmälan för ett barn.

Många barn upplever våld i sin familj. Enligt Brå lever cirka 150 000 barn i Sverige tillsammans med en förälder som blivit misshandlad av den andra föräldern. Barn som växer upp i våldsamma hemmamiljöer tenderar att själva dras till destruktiva miljöer och relationer. Barnen kommer med stor sannolikhet att själva utveckla någon form av självdestruktivt beteende. De söker sig omedvetet till något som är bekant för dem.

Om du misstänker att ett barn kan behöva skydd eller är orolig för att ett barn eller en ungdom far illa är det viktigt att du tar kontakt med socialförvaltningen via kommunens servicecenter eller skickar in en orosanmälan. Du behöver inte själv ha bevis.

En stor del av arbetet inom området våld i nära relationer fokuserar på den som är utsatt för våld. Men i Österåker erbjuds även stöd och behandling till dig som utövar våld eller är rädd att skada en närstående. Det går att ändra ett våldsamt beteende och det finns stöd att få för att göra det. Ett exempel är Alternativ till våld, som är ett gemensamt behandlings- och kompetenscenter för norrortskommunerna i länet.

Det finns fler insatser för dig som utövar våld mot din partner. Välj att sluta är en satsning av Länsstyrelsen och andra aktörer i samverkansplattformen Operation Kvinnofrid.

Tveka inte att söka hjälp!

Det är viktigt att prata med någon och det går att vara anonym i kontakten med kommunen och andra aktörer. Om du är osäker kan du alltid boka ett besök med en socialsekreterare och prata om det du upplever. Du behöver inte ha gjort en polisanmälan. Allt som sägs går under strikt sekretess och eftersom våra hjälpinsatser är frivilliga, är det du själv som ansöker om hjälpen. Du kan också vända dig till en ideell förening. I Österåker finns Kvinnojouren i Österåker, Ungdomsjouren Bellis och Svenska kyrkan.

Har jag rätt att vara anonym? Du har rätt att vara anonym när du får råd och stöd via telefon. Hos socialtjänsten omfattas du alltid av sekretess och vi har tystnadsplikt oavsett om du väljer att vara anonym eller inte. Undantag från sekretess gäller vid oro kring barns situation, då är vi skyldiga att göra en orosanmälan enligt lag.

Vad händer vid ditt första besök med socialsekreterare? Du får möjlighet att berätta det du vill berätta och vår uppgift är i första hand att lyssna. Om det krävs kan vi vara behjälpliga med säkerhetsplanering, som kan innebära saker du själv kan göra, eller akut skydd. Vi använder oss av beprövade bedömningsmetoder för att identifiera och bedöma ditt behov av skydd och stöd. Vid det första besöket får du även möjlighet att ansöka om någon av våra insatser. Det kan du naturligtvis även göra efteråt.

Vad händer efter besöket? När ansökan om insats mottagits inleder socialsekreteraren en utredning. Utredningen sker alltid skyndsamt även om det kan innebära flera möten. Om insatsen beviljas kontaktas du av socialsekreteraren för vidare planering.