Lördagen den 30 augusti åkte en grupp med barn och föräldrar till Vallentuna 4H-gård. Syftet med den uppskattade utflykten var att låta barnen bekanta sig med gårdens djur och samtidigt få tala finska. Skulle fåren i fårhagen komma fram om man lockade på dem?

Under den inledande hästskjutsen längs med den skogbevuxna omgivningen fick barnen repetera olika trädnamn på finska: tall, björk, ek, asp och enbärsbuskar syntes under färden medan hästen tryggt travade på.

Därefter var det dags att mata djuren. Barnen fyllde kassar med hö och grovfoder och hälsade inledningsvis på hos grisarna. ”Det var strävt”, var en kommentar från ett barn som klappade en gris.

Sedan var det kaninernas tur att få mat. ”De har ingen anledning att bitas, ni är ju här för att mata dem”, berättade 4H-gårdens personal lugnande.

Sista anhalten för att mata djuren var fårhagen. Även fåren såg ut att uppskatta maten som barnen räckte fram i sina kupade händer. Och några lockrop behövdes inte alls, varken på svenska eller finska. Djuren kom självmant fram för att äta.

Efter en välbehövlig fikastund intill hästhagen blev det allsång till dragspelstoner. ”Per Olsson hade en bonnagård” var en av sångerna, fast på finska förstås. Och därefter berättade ledaren Oscar om livet på en bondgård med hjälp av en finskspråkig färgglad bok som innehöll luckor. Barnen läste högt vad som dolde sig bakom luckorna – en yrvaken tupp som gol eller en häst som fick nya skor för att skydda hovarna.

Efter några glada skutt över hinder med käpphästar var det dags att ta bussen tillbaka hem till Åkersberga. ”Som tur är har vi tvättmaskin hemma”, sade en mamma när hon stigit på bussen. Ja, att komma djuren så nära som man gör på en gård är ofrånkomligen förknippat med en viss risk för nedsmutsning. Det håller nog även Per Olsson med om där på sin bonnagård!