Författaren Lena Andersson drog stor publik

När författaren Lena Andersson kom på besök till Österåkers bibliotek den 19 september var intresset bland Österåkersborna stort. Trots att evenemanget varit fullbokat sen länge chansade ett tjugotal personer och skrev upp sig på väntelista. Lena Andersson var mycket mån om att alla hennes läsare skulle få plats och efter bibliotekets stängning placerades extrastolar ut. En förväntansfull publik gjorde sig redo för att lyssna till en av de fyra Augustpristagare som under hösten besöker Österåker.

Kvällens samtalsledare var kulturproducent Katharina Lind som inledde samtalet med undran om Lena Andersson, som tävlat i längdskidåkning som ung och med tanke på alla litterära priser som hon fått genom åren, är en tävlingsmänniska? Lena svarar att hon har varit en tävlingsmänniska med tanke på skidåkningen. Och författare tävlar hela tiden. Eller man tävlas, som en häst med kusk. Om de litterära priserna, som hon fått för bland annat genombrottet ”Egenmäktigt förfarande” (Augustpriset, Publicistklubbens Guldpenna, Svenska Dagbladets litteraturpris, Stockholm stads hederspris och Årets författare) hämmar skrivandet, om de orsakar skrivkramp svarar Lena Andersson att de inte gör det för hennes del, hon tänker inte på priserna utan när hon är klar med en bok är hon på väg in i nästa.

Lena Anderssons intresset för litteratur och skrivande började redan som barn. I bokslukaråldern läste hon Wahlströms barn- och ungdomsböcker med gröna ryggar, pojkböckerna, eftersom hon har en storebror, och då ville hon göra allt han gjorde. Hennes största läsupplevelser var i åtta till tolv års åldern. Lena mindes att hon var extra förtjust i spänningsböcker som Tvillingdeckarna. Och så läste hon serietidningar. På frågan vad hon helst läser idag, måste hon fundera en stund men menade på att hon alltid återkommer till Platons texter. Men sedan läser hon allt ifrån Evelyn Waugh, Niklas Rådström och Jane Austen.

Lena Andersson romandebuterade 1999 med ”Var det så bra?” Sen dess har hon skrivit 21 romaner, pjäser och essäer. Det största genombrottet kom år 2013 med ”Egenmäktigt förfarande”, som har översatts till 17 språk. 2023 släpptes ”Studie i mänskligt beteende” som blev Augustnominerad. Lena Andersson skriver även krönikor i bland annat Svenska Dagbladet.

Men hur började skrivandet? Gick hon på någon författarlinje? Lena Anderssons svar kommer spontant:

– Nej, tack och lov. Jag har lärt mig skriva som man gjort genom alla tider, genom att läsa böcker. Det där med Creative writing och sitta i grupp och analysera varandras texter är inget för mig. Det fattade jag redan på skidgymnasiet i Värmland. Jag vill inte ingå i ett kollektiv.

Lena Andersson beskriver sin skrivprocess som mycket strukturerat. Hon har en bestämd skrivplats, ett litet rum på 1x2 meter med ett skrivbord och en gammal fåtölj. Rummet är mycket ljust. Hon skriver på morgonen och ibland även efter lunch. Skrivandet är ett hårt arbete. Det är krävande.

Katharina Lind undrar om hon inte åker bort och skriver ibland för att få inspiration och för att byta miljö? Men Lena Andersson förlitar sig inte på inspiration utan idéer. Och hon åker inte bort för att byta skrivplats.

Hur kom den senaste romanen ”Studie i mänskligt beteende” till henne?
Lena berättar att den började som fragment av olika händelser och personer som hon gått och tänkt på ett tag. Den är inte heller en vanlig roman utan innehåller korta berättelser där personerna försvinner och kommer tillbaka i någon av de andra kvinnornas berättelser. För det är kvinnornas beteende hon studerar. De små detaljerna, hur människorna beter sig mot sig själva och mot andra. Några av personernas livsöden är hjärtskärande, somliga personer är vuxenmobbare, andra hetsäter och någon har svårt att närma sig kärleken. Men bakom allvaret lyser Lena Anderssons humor.

När publiken släpps in i samtalet undrar man hur mycket av sig själv hon lämnar ut. Lena menar att hon lånar ut en del av sig själv, som en ond höft, sin maratontid och så vidare men hon är varken sybehörsbiträdet Amanda, poeten Ester Nilsson eller konstnären Hugo Rask eller någon annan av sina romanfigurer. Att skriva helt om sig själv går inte. Biografier blir sällan sanna.

Lena Andersson skriver just nu på en ny roman som kommer ut i mars nästa år. Med tanke på det stora intresset från allmänheten får vi hoppas på ett nytt besök i Österåker.

Katharina Lind, kulturproducent.