I undervisningen använder vi tre språkliga delar för att göra innehållet tydligt och begripligt. Målet är att alla elever ska få stöd att förstå, prata om och arbeta med det de lär sig.

1. Kontextrikedom – undervisning i ett begripligt sammanhang

Kontextrikedom betyder att eleven får möta innehållet i ett sammanhang som är lätt att förstå. Läraren:

• aktiverar elevernas förkunskaper
• kopplar undervisningen till elevernas egna erfarenheter
• ger tydliga ramar för vad lektionen ska handla om.

Exempel: Förberedande aktiviteter före läsning som hjälper eleverna att förstå en text bättre.

2. Interaktion – lärande genom samtal och samarbete

Elever behöver möjlighet att prata om det de lär sig. Därför planerar läraren in:

• samtal i par
• gruppdiskussioner
• gemensamma samtal i helklass.

När eleverna pratar med varandra ökar både språkanvändningen och förståelsen.

3. Stöttning (scaffolding) – stöd som gör lärandet möjligt

Läraren ger både språkligt och kognitivt stöd så att eleverna kan klara uppgifter som annars är svåra. Stöttningen kan vara att:

• förklara svåra ord och begrepp
• ge tydliga exempel
• visa modeller eller använda bilder, filmer och andra multimodala verktyg.

Stödet hjälper eleven att utvecklas och kan minskas när eleven blir tryggare.

Vad är språklig sårbarhet?

Språklig sårbarhet innebär att en elev har svårt att förstå och använda språk i skolan.
Det blir då svårare att följa instruktioner, diskutera, resonera och delta i samtal. Det påverkar både lärandet och det sociala samspelet med andra elever.

Varför uppstår språklig sårbarhet?

Språklig sårbarhet kan bero på flera saker. Några vanliga orsaker är:

• Språkstörning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)
  Dessa kan påverka hur eleven förstår och använder språk.
• Flerspråkighet i kombination med liten kontakt med undervisningsspråket
  Eleven kan behöva mer tid och stöd för att utveckla svenskan.
• Socioekonomiska förhållanden
  Om eleven växer upp i en miljö där det finns färre språkliga erfarenheter, påverkar det språkutvecklingen.
• Otillräcklig språklig stimulans i tidig ålder
  Barn som möter få samtal, böcker och språkaktiviteter kan få en svagare språklig grund.

Hur kan skolan stötta elever med språklig sårbarhet?

Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, som SKUA, ger eleverna stöd både i språket och i lärandet. Det kan handla om att:

• förklara ord och begrepp på ett tydligt sätt
• använda bilder, modeller och exempel
• låta eleverna prata och samarbeta i olika former
• skapa tydliga sammanhang där eleverna lättare förstår innehållet.

Det här arbetssättet gör skolan mer tillgänglig för alla elever – och särskilt för dem som har språklig sårbarhet.

Vill du veta mer?

Du kan se filmen "Vad är språkstörning och språklig sårbarhet?" Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.med Julia Andersson för en enkel och tydlig förklaring.

Så kan du arbeta multimodalt i undervisningen

Multimodalt arbetssätt hjälper fler elever att förstå och lära. Genom att kombinera text, bild, ljud, film och praktiska övningar kan du skapa undervisning som passar fler sätt att lära på. Det här arbetssättet är en del av SKUA – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Vill du ha stöd eller inspiration?

Kontakta oss gärna.

• pedagogcentrum@osteraker.se.

1. Kontextrikedom - skapa en tydlig och rik lärmiljö

Kontextrikedom handlar om att göra innehållet begripligt och levande för eleverna.

• Ta reda på förkunskaper: använd entrance/exit tickets, tankekartor, enkät/formulär och brainstorma.
• Bild och film: använd bilder, infografik, korta filmer eller animationer för att visualisera på flera sätt.
• Ljud och musik: arbeta med ljudspår, poddar eller inspelade berättelser som förstärker innehållet.
• Kollaborativa ytor: låt eleverna samarbeta och skapa material tillsammans.
• Responsverktyg: samla in elevernas tankar och kunskaper digitalt.
• Praktiska och interaktiva övningar: använd VR, AR och digitala experiment.

Digitala exempel

Google Dokument, Google Keep, Google Presentationer, Whiteboard.fi, Freeform, Padlet
Tankekartor: SimpleMind, Popplet
Responsverktyg: Mentimeter, Socrative, Kahoot, Lumio, Google Forms
Ljud och musik: GarageBand, Soundtrap
Virtuella experiment: PhET simulations

2. Interaktion - skapa aktivitet och dialog

Interaktion handlar om att alla elever ska få komma till tals och lära av varandra.

• Drama och rollspel: låt elever gestalta begrepp och innehåll genom kroppsspråk och teater.
• Foto, bild och film: elever arbetar i grupp för att skapa visuella berättelser och presentationer.
• Kamratrespons på olika sätt.
• Inbäddade frågor i filmer som eleverna ska besvara tillsammans.
• No hands up eller All hands up: alla får komma till tals, synliggör fler perspektiv, samarbeta, lära av och med varandra, varierad repetition.
• Escape rooms: analoga, digitala eller en blandning.
• Kollaborativa digitala ytor
• Responsverktyg som gör det lätt att fånga elevernas tankar

Digitala exempel

Google Presentationer, Edpuzzle, Google Vids, iMovie, Toolie, Escaply, Google Forms, Google Sites, Microsoft OneNote
(Fler verktyg finns även under Kontextrikedom.)

3. Stöttning (Scaffolding) - stöd för språk och kunskap

Stöttning gör undervisningen tydligare och ger eleverna bättre förutsättningar att lyckas.

• Modellering med flera modaliteter: visa exempel med text + bild + ljud samtidigt.
• Information och instruktioner på flera sätt: kombinera text, bild, ljud och film.
• Stödmallar: både analoga och digitala.
• Tidslinjer: som visar ordning och sammanhang.
• Lässtrategier: kombinera läsning med bilder, visualiseringar, ljudinspelningar och rörelse för att förstärka förståelsen.
• Repetition och variation med hjälp av digitala verktyg.
• Visa kunskap på olika sätt: använd text, bild, röstinspelning, podd, skärminspelning, film.
• Assisterande teknik: exempelvis talsyntes, diktering, ordprediktion, rättstavning, översättning med mera.

Digitala exempel

Stödmallar: Skolmagi.se
Ord och begrepp: Crossword Labs, Quizlet, Learn It, Word Clouds
Skärminspelning: iPad/Chromebook
Ljudinspelning: Röstmemo, GarageBand

Läs mer om kompensatorisk hjälp/assisterande teknik.

Bearbeta texter multimodalt - exempel

• Skapa ljudbok – rita, måla och gör din variant av texten, boken eller en fortsättning. Prata in till bilder/text. Skapa QR kod för att dela med andra.
• Gestalta texten genom teater/rollspel
• Foto/film där eleven återberättar texten
• Skapa händelserna eller miljöerna i texten analogt eller digitalt med hjälp av till exempel: lego, lera, byggmaterial, Minecraft, animationer eller green screen.
• Programmera eller lägg bilder utifrån händelserna i boken – koda Scratch Jr, bluebot/sphero eller en kompisrobot att göra händelserna i rätt ordning
• Skapa och ge varandra boktips - samla i ett QR bibliotek
• Escape room – analogt, digitalt eller en kombination

Lässtrategier – så stöttar vi elevers förståelse

För att elever ska förstå det de läser behöver de olika strategier. Strategierna hjälper dem att koppla texten till sina egna erfarenheter, upptäcka vad som är viktigt och reda ut sådant som är svårt. De ger också stöd för samtal och samarbete i klassen.

Här kan du läsa om fem vanliga lässtrategier och hur de används.

Strategi 1: Förutspå/förutsäga/ställa hypoteser

Innan eleverna börjar läsa är det viktigt att ta reda på vad de redan vet om ämnet.
Att aktivera förförståelsen hjälper dem att förstå texten bättre och gör det lättare att koppla innehållet till sin egen vardag. (kontextrikedom)

Läraren kan till exempel:

• låta eleverna prata i par eller grupp om vad de tror texten ska handla om (interaktion)
• visa bilder, rubriker eller nyckelord
• lyfta ord och begrepp som är centrala i texten.

Detta skapar både en tydligare kontext och en trygg start.

Strategi 2: Ställa egna frågor före, under och efter läsningen

När elever formulerar egna frågor tränar de på att se vad som är viktigt i texten. Frågorna visar också hur de tänker när de läser.

Detta stödjer eleverna genom att:

• göra deras tankar och förståelse synliga
• hjälpa dem att skilja viktigt från oviktigt
• skapa utrymme för samtal och samarbete.

Detta skapar både kontextrikedom och stöttning. Även här kan arbetet ske genom interaktion med andra i planerade samtal.

Strategi 3: Reda ut oklarheter

Alla texter innehåller svåra ord, nya begrepp eller okända företeelser.
Att reda ut oklarheter är en viktig del av läsningen.

Här arbetar elever och lärare tillsammans för att:

• förklara ord och uttryck
• koppla texten till något bekant
• diskutera sådant som är oklart.

Den här strategin gör att man kan arbeta med alla tre aspekterna, kontextrikedom, interaktion och stöttning.

Strategi 4: Sammanfatta texten

Att sammanfatta hjälper elever att lyfta fram det viktigaste. Ofta görs det först tillsammans i klassen och sedan på egen hand. Det ger möjligheter till stöttning och interaktion.

Läraren visar hur man kan sammanfatta genom att:

• ge exempel
• använda modeller och stödstrukturer
• visa hur man plockar ut huvuddelarna i en text.

På så sätt blir det lättare för eleverna att förstå och minnas innehållet.

Strategi 5: Skapa inre bilder

Den här strategin används ofta när elever läser skönlitteratur.
När elever skapar inre bilder blir texten mer levande, och det blir lättare att förstå vad som händer.

Eleverna kan till exempel föreställa sig:

• personer
• miljöer
• känslor och stämningar
• viktiga händelser.

Multimodala texter och läsa digitalt

Multimodala texter – vad är det?

• Texter där olika resurser samspelar: ord, bilder, symboler, diagram. De olika modaliteterna är olika bra på att säga saker.
• Digitala multimodala texter möjliggör flera olika resurser som rörliga bilder, interaktiva delar, ljudklipp, länkar med mera. Det gör texten mer komplex.

Viktigt att tänka på när elever läser digitalt

Digital läsning ställer andra krav än pappersläsning. Elever behöver stöd i att:

• Förstå läsordningen: En digital text läses inte alltid uppifrån och ner. Det är viktigt att gå igenom hur sidan är uppbyggd.
• Navigera och tolka layouten: Eleverna behöver se var menyer, knappar, länkar och bilder finns – och vad de betyder.
• Läsa långsammare: Digitala texter kan gå snabbt att bläddra igenom. Att bromsa tempot gör det lättare att förstå.
• Förstå olika modaliteter: Gå igenom vad bilder, filmer, ljud eller diagram tillför. Vad berättar de som texten inte säger?
• Behålla fokus:I digitala miljöer är det lätt att tappa koncentrationen. Prata om strategier för fokus, till exempel att scrolla lugnt eller läsa en ruta i taget.
• Vara källkritisk: Lär eleverna att alltid fundera på var informationen kommer från och om den är pålitlig.

Bild med lässtrategierna från Lexplore.

Kooperativt lärande (KL) och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) fungerar bra tillsammans. Tillsammans skapar de en undervisning där fler elever deltar aktivt, får stöd i sitt språk och utvecklar sina ämneskunskaper.

Det viktigaste – därför fungerar KL och SKUA så bra ihop

• SKUA hjälper elever att förstå både språket och innehållet i ett ämne. Eleverna får en tydlig och rik kontext som gör lärandet begripligt.
• Kooperativt lärande (KL) skapar strukturer där elever samarbetar, pratar med varandra och lär tillsammans. En vanlig struktur är EPA – Enskilt, Par, Alla.

När KL och SKUA kombineras får eleverna fler tillfällen att prata, tänka, förklara, lyssna och använda språket i meningsfulla situationer. Det stärker både språk, kunskaper och motivation.

Tillsammans skapar de:

• bättre förståelse
• tryggare lärmiljö
• högre grad av delaktighet
• fler tillfällen att utveckla både språk och ämneskunskap.

Vad är kooperativt lärande?

Kooperativt lärande innebär att elever arbetar tillsammans enligt tydliga och genomtänkta strukturer. Målet är att alla ska vara aktiva, inte bara några få.

Exempel på KL‑strukturer:

• EPA (Enskilt–Par–Alla)
  Eleverna tänker först själva, pratar med en kompis och delar sedan i helklass.
• Karusellen
  Elever diskuterar olika frågor i små grupper där alla får bidra.
• Skriv‑runda
  Alla skriver korta svar och skickar vidare i gruppen.

Strukturerna gör det lättare för elever att uttrycka sina tankar och lära av varandra.

Vill du lära dig mer?

Läs mer på bloggen kooperativt lärande. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här finns frågeställningar som hjälper dig att jobba språk- och kunskapsutvecklande vid planering av undervisning.

• Finns det tydliga lärandemål för både innehåll och språk?​
• Är uppgifterna och innehåll kognitivt utmanande?​
• Är ämnesord och begrepp anpassade till elevernas språkliga nivå? Förklaras de tydligt?​
• Får eleverna möjlighet att bearbeta innehållet muntligt och/eller skriftligt?​
• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?​
• Ges goda möjligheter till interaktion? Parvis, i små grupper, i helklass, mellan lärare och elev etc.​
• Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?​
• Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder gemensamt skrivande?​
• Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?​
• Synliggörs språkliga drag, t.ex. olika texttypers kännetecken och innehåll?​
• Får eleverna stöd att strukturera innehållet, med hjälp av t.ex. grafiska modeller​
• Bygger läraren vidare på elevernas frågor och svar?​
• Ges eleverna kontinuerlig feedback?​
• Ges eleverna möjlighet att bearbeta innehållet med hjälpa av estetiska uttrycksmedel och/eller digitala verktyg?​
• Kopplas lektionens innehåll till lektionsmålen? Får eleverna reflektera över vad och hur de lärt sig?​

Länkar till fördjupning.

• 5 tips på hur du blir en läsande förebild Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Från vardagssnack till skolspråk UR Play Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Läsa äger Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
• Anne-Marie Körlings blogg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
• Läslistor för förskola och skola Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen - Barbro Westlund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Podden Vägar till lärande ca 15 min Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Språk i alla aktiviteter på fritidshemmet. Se filmen från Skolverket nedan.