Kontextrikedom

Undervisningen ska sätta innehållet i ett begripligt sammanhang för eleverna. Det innebär att aktivera förförståelse, koppla till elevernas erfarenheter och ge tydliga ramar. Exempel: aktiviteter före läsning som förbereder eleverna inför en text.

Interaktion

Eleverna ska ges möjlighet att samtala, diskutera och samarbeta. Genom planerade samtal i par, grupp eller helklass ökar den språkliga aktiviteten och elevernas förståelse.

Stöttning (Scaffolding)

Läraren ger språklig och kognitiv stöttning för att eleverna ska kunna ta sig an uppgifter. Det kan handla om att reda ut svåra begrepp, ge exempel, använda modeller och multimodala verktyg.

Språklig sårbarhet

Språklig sårbarhet uppstår när de språkliga kraven överstiger elevens språkliga förutsättningar. När språket är svagt blir det svårt att ta till sig instruktioner, resonera och delta i samtal, vilket påverkar både lärande och socialt samspel.

Det finns flera orsaker till språklig sårbarhet såsom språkstörning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, flerspråkighet i kombination med begränsad exponering för undervisningsspråket, socioekonomiska förhållanden som minskar tillgången till språkliga erfarenheter samt otillräcklig språklig stimulans i tidig ålder.

Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan stödja elever med språklig sårbarhet.

Om du vill veta mer kan du titta på filmen med Julia Andersson - Vad är språkstörning och språklig sårbarhet. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

SKUA är ett viktigt arbetssätt för att nå alla elever i alla ämnen. Att lägga till multimodalitet kan göra att vi når fler elever. Här följer konkreta sätt att lägga till multimodalitet i ditt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA), kopplat till de tre aspekterna kontextrikedom, interaktion och stöttning.

Vill man ha inspiration, tips eller stöd hur man kan jobba multimodalt i sin undervisning så maila till pedagogcentrum@osteraker.se.

Kontextrikedom

Syftet är att skapa en begriplig och rik kontext för eleverna.

• Ta reda på förkunskaper: entrance/exit tickets, tankekartor, enkät/formulär, brainstorma.
• Bild och film: använd bilder, infografik, korta filmer eller animationer för att visualisera på flera sätt.
• Ljud och musik: ljudspår, poddar, inspelade berättelser som förstärker innehållet.
• Kollaborativa ytor: samarbeta, strukturera, visualisera.
• Responsverktyg: synliggöra kunskaper, åsikter, frågor, innehåll.
• Praktiska exempel: interaktiva övningar, virtuella experiment, VR, AR.

Då kan man använda digitala lärverktyg som Google dokument, Google keep, Google presentation, Whiteboard.fi, Freeform (app) och Padlet. Tankekartor som Simple mind (app) och Popplet samt responsverktyg som Mentimeter, Socrative, Kahoot, Lumio och Google forms. Ljud och musik i Garageband, Soundtrap och virtuella experiment i till exempel Phet simulations.

Interaktion

Här handlar det om att skapa medveten och styrd dialog och samarbete.

• Drama och rollspel: låt elever gestalta begrepp och innehåll genom kroppsspråk och teater.
• Foto, bild och film: elever arbetar i grupp för att skapa visuella berättelser och presentationer.
• Kamratrespons på olika sätt.
• Inbäddade frågor i filmer som eleverna ska besvara tillsammans.
• No hands up eller All hands up: alla får komma till tals, synliggör fler perspektiv, samarbeta, lära av och med varandra, varierad repetition.
• Escape rooms: analoga, digitala eller digiloga.
• Kollaborativa ytor
• Responsverktyg

Då kan man använda digitala lärverktyg som Google presentation, Edpuzzle, Google vids, iMovie, Toolie, Escaply, Google forms, Google site, MS onenote med flera. Kollaborativa ytor och responsverktyg – se kontextrikedom.

Stöttning (Scaffolding)

Här ger du stöd för språk och kunskap.

• Modellering med flera modaliteter: visa exempel med text + bild + ljud samtidigt.
• Information/fakta och instruktioner på flera sätt: kombinera text, bild, ljud och film för att gå igenom innehåll och ge instruktioner.
• Stödmallar: analoga och digitala.
• Tidslinjer
• Lässtrategier: kombinera läsning med bilder, visualiseringar, ljudinspelningar och rörelse för att förstärka förståelsen.
• Repetition och variation med hjälp av digitala verktyg.
• Visa kunskap på olika sätt: text, bild, röstinspelning, podd, skärminspelning, film.
• Digitala verktyg som assisterande teknik: exempelvis talsyntes, diktering, ordprediktion, rättstavning, översättning med mera.

Stödmallar kan man hitta på till exempel Skolmagi.se. Jobba med ord och begrepp i Crossword labs, Quizlet, Learn it, Word clouds och skapa begreppskartor på olika sätt. Skärminspelning på iPad eller Chromebook , spela in ljud via Röstmemo (app) och Garageband. Läs mer om kompensatorisk hjälp/assisterande teknik.

Exempel på hur man kan bearbeta text multimodalt:

• Ljudbok– rita, måla och gör din variant av texten, boken eller en fortsättning. Prata in till bilder/text. Skapa QR kod för att dela med andra.
• Gestalta teater/rollspel
• Foto/film - återberätta
• Skapa händelserna eller miljöerna i texten analogt eller digitalt med hjälp av till exempel: lego, lera, byggande, Minecraft, animera eller green screen.
• Programmera med Scratch Jr eller lägg bilder utifrån händelserna i boken – koda bluebot/sphero, kompisrobot att göra händelserna i rätt ordning
• Skapa och ge varandra boktips - samla i ett QR bibliotek
• Escape room – analogt, digitalt eller digilogt

Arbete med lässtrategier möter de tre aspekterna av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Strategi 1: Förutspå/förutsäga/ställa hypoteser

För att en elev ska ta till sig en text bör man utgå från vad eleven redan vet, ta reda på förförståelse vilket är en del av kontextrikedom. Hjälper eleven att sätta in ämnet I elevens kontext. Aktiviteter före läsningen stöttar den allmänna ämneskunskapen och därigenom förbereda eleverna inför texten. Det är även ett tillfälle för interaktion då arbetet kan ske genom samtal i par, grupp eller helklass.

Strategi 2: Ställa egna frågor före, under och efter läsningen

Att låta eleverna jobba med egna frågeställningar övar dem i att skilja viktigt från oviktigt i texten. Tack vare frågorna blir elevernas kognitiva nivå synlig vad det gäller deras bearbetning av informationen. Detta skapar både kontextrikedom och stöttning. Även här kan arbetet ske genom interaktion med andra i planerade samtal.

Strategi 3: Reda ut oklarheter

Genom att reda ut sådant som är svårt eller främmande i en text arbetar man med alla tre aspekterna. Texten sätts in i en begriplig kontext, eleverna får en planerad stöttning och det kan ske genom interaktion.

Strategi 4: Sammanfatta texten

Den sista lässtrategin handlar om att försöka sammanfatta texten, först tillsammans och sedan på egen hand. Centralt är att läraren leder arbetet genom att tillhandahålla modeller och tydligt demonstrera. Ger möjligheter till stöttning och interaktion.

Strategi 5: Inre bilder

Ibland används även en femte strategi, framför allt vid läsning av skönlitteratur. Att skapa inre bilder under läsningen gör texten mer levande och hjälper eleverna att förstå och minnas bättre. Genom att visualisera textens handling, karaktärer eller miljöer kan eleverna göra texten mer konkret och lättare att relatera till.

Multimodala texter och läsa digitalt

Multimodala texter – vad är det?

• Texter där olika resurser samspelar: ord, bilder, visualiseringar. De olika modaliteterna är olika bra på att säga saker.
• Digitala multimodala texter möjliggör flera olika resurser so rörliga bilder, interaktiva delar, ljudklipp, länkar med mera. Det gör texten mer komplex.

Att tänka på utöver de analoga strategierna när man läser digitalt:

• Läsordningen är annorlunda - gå igenom med eleverna
• Strategi för att ta sig an sidan – navigera och förstå strukturen på sidan
• Bromsa hastigheten för ökad förståelse
• Gå igenom modaliteter, vad bidrar de med i sammanhanget
• Behålla fokus – hur?
• Källkritik

Bild med lässtrategierna från Lexplore.

Kooperativt lärande (KL) och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) är kompletterande strategier som förstärker varandra. SKUA fokuserar på att integrera språk och ämneskunskap genom att skapa en rik kontext för lärande, medan kooperativt lärande använder strukturer som EPA (Enskilt-Par-Alla) och andra samarbetsformer för att säkerställa att alla elever deltar och lär sig av varandra. Tillsammans skapar de en dynamisk och inkluderande undervisning som är språk- och kunskapsutvecklande.

Läs mer på bloggen kooperativt lärande. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här finns frågeställningar som hjälper dig vid planering av undervisning att jobba språk- och kunskapsutvecklande.

• Finns det tydliga lärandemål för både innehåll och språk?​
• Är uppgifterna och innehåll kognitivt utmanande?​
• Är ämnesord och begrepp anpassade till elevernas språkliga nivå? Förklaras de tydligt?​
• Får eleverna möjlighet att bearbeta innehållet muntligt och/eller skriftligt?​
• Knyts begreppen till elevernas vardagsspråk och egna erfarenheter?​
• Ges goda möjligheter till interaktion? Parvis, i små grupper, i helklass, mellan lärare och elev etc.​
• Stöttas eleverna vid läsning av texter innan, under och efter läsningen?​
• Stöttas eleverna när de skriver genom att läraren visar modelltexter och leder gemensamt skrivande?​
• Modelleras och uppmärksammas skolspråk och ämnesspråk?​
• Synliggörs språkliga drag, t.ex. olika texttypers kännetecken och innehåll?​
• Får eleverna stöd att strukturera innehållet, med hjälp av t.ex. grafiska modeller​
• Bygger läraren vidare på elevernas frågor och svar?​
• Ges eleverna kontinuerlig feedback?​
• Ges eleverna möjlighet att bearbeta innehållet med hjälpa av estetiska uttrycksmedel och/eller digitala verktyg?​
• Kopplas lektionens innehåll till lektionsmålen? Får eleverna reflektera över vad och hur de lärt sig?​

Länkar till fördjupning.

• 5 tips på hur du blir en läsande förebild Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Läsa äger Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
• Anne-Marie Körlings blogg Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  
• Läslistor för förskola och skola Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen - Barbro Westlund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Podden Vägar till lärande ca 15 min Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Språk i alla aktiviteter, fritidshemmet. Se filmen från Skolverket nedan.