Frågor och svar om LSS

LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till vissa personer med funktionsnedsättningar. Målet med LSS är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra.

Insatser enligt LSS kan vara:

• rådgivning och personligt stöd
• personlig assistans
• ledsagarservice
• kontaktperson
• avlösarservice i hemmet
• korttidsvistelse utanför det egna hemmet
• korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
• boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar
• bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad och
• daglig verksamhet.

Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och andra lagar gäller också för dem som har rättigheter enligt LSS.

En ansökan behöver göras för att få stöd enligt LSS. När kommunen fått en ansökan utreder kommunens handläggare skyndsamt om personen som ansökan gäller är i behov av det sökta stödet för att tillförsäkras goda levnadsvillkor.

Handläggarna använder stödet Individens behov i centrum (IBIC) i utredningsarbetet, som har tagits fram av Socialstyrelsen. De följer gällande lagstiftning, gör rättsfallsanalyser av prejudicerande domar och följer rättspraxis. Detta för att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling.

Ansökan beviljas om den enskilde tillhör LSS-personkrets och är i behov av det sökta stödet för att uppnå goda levnadsvillkor.

Att en person får avslag på en ansökan om en viss insats enligt LSS innebär i regel inte att personen blir utan stöd.

Ett avslag kan bero på att personen inte bedöms tillhöra LSS-personkrets, inte bedöms ha behov av den sökta insatsen för att uppnå goda levnadsvillkor eller att behovet bedöms vara tillgodosett på annat sätt.

En person som får avslag på en ansökan om bostad med särskild service eller personlig assistans kan ofta få rätt till annat stöd enligt LSS eller Socialtjänstlagen, till exempel ledsagarservice, kontaktperson, hemtjänst eller boendestöd.

I flera fall har kommunen även hjälpt personer tillhörande LSS-personkrets att få bostad i form genom andrahandskontrakt via kommunen.

Om en person inte är nöjd med kommunens beslut kan det överklagas. Den behandlas då av förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten dömer ofta till fördel för kommunen. Skulle den inte göra det, följer kommunen förvaltningsrättens beslut eller överklagar till kammarrätten.

Om ett beslut är tidsbestämt och inte gäller tillsvidare behöver en ny ansökan göras för att insatsen ska fortsätta. Då görs en ny bedömning utifrån nu rådande omständigheter, det vill säga om personen behöver insatsen för att uppnå goda levnadsvillkor.

Ibland kan det visa sig när kommunen följer upp ärenden, att personer klarar sig bra utan det stöd som en insats är tänkt att tillgodose.

Antalet avslag av ansökningar om LSS har legat på en jämn nivå i Österåkers kommun de senaste åren.

Så här ser statistiken ut för personer över 21 år:

• År 2022: 436 ansökningar, varav 393 bifall och 43 avslag
• År 2021: 368 ansökningar, varav 325 bifall och 43 avslag
• År 2020: 343 ansökningar, varav 303 bifall och 40 avslag
• År 2019: 291 ansökningar, varav 245 bifall och 46 avslag

Observera att en person kan ha ansökt flera gånger och för flera insatser, vilket innebär att statistiken avser antalet ansökningar, inte antalet personer.

År 2023 har 13 stycken LSS-beslut överklagats. Hittills har 4 domar kommit och där har kommunen fått rätt i samtliga.

År 2022 har 16 LSS-beslut stycken överklagats. Här har kommunen fått fel i ett ärende och ändrat sitt beslut i enlighet med domen.

Detta enligt uppgifter den 20 september 2023.

Observera att en person kan ha ansökt flera gånger och flera insatser, vilket innebär att statistiken avser antalet ansökningar, inte antalet personer.