Dela
Dela

Dela sidan på sociala medier

Frågor angående familjehemsplacering

En hand som håller i en tumme

Just nu blir vi kontaktade med frågor och synpunkter gällande omplacering av familjehemsplacerade barn i Österåker. Som kommun kan vi aldrig uttala oss i enskilda ärenden eftersom det råder sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen, en lag som syftar till att skydda enskildas integritet. Därför kan vi inte bemöta specifika frågeställningar eller kommentera ett enskilt fall. Att flytta ett barn från en invand miljö är emellertid alltid den sista utvägen och är aldrig någonsin ett beslut som fattas lättvindigt.

 

Längre ned på sidan finns frågor och svar.

En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att barn som befinner sig i en utsatt situation får det stöd och skydd som de behöver. Det finns barn och ungdomar som av olika orsaker behöver bo i en annan familj än sin egen. Det kan handla om en kortare tid eller flera år. Familjer som tar emot andras barn eller ungdomar i sitt hem kallas familjehem. Socialtjänsten i varje kommun har ansvar för att rekrytera och utreda familjehem, att erbjuda dem utbildning samt säkerställa att de bedriver en omsorg som håller god kvalitet. Här kan du ta del av en generell beskrivning av hur arbetet med familjehemsplacering ser ut.

Socialtjänsten i Österåkers kommun genomför kontinuerligt omfattande utredningar som rör barn och unga som är i behov av stöd. Utifrån den samlade bilden som utredningarna ger beslutas och genomförs åtgärder.

Österåkers kommun arbetar efter Socialstyrelsens modell Barns behov i centrum (BBIC). Modellen är vedertagen och används över hela landet för att utreda och följa upp barns behov. Barnets bästa är alltid i fokus och vi arbetar enligt gällande lagar, regler och den senaste forskningen för att kunna ta väl underbyggda beslut. Socialtjänstens stöd är framförallt utformade för att barn ska utvecklas väl i sina biologiska hem. Vem som kan fatta ett beslut beskrivs i socialnämndens delegationsordning och i Socialtjänstlagen. Vissa beslut, exempelvis vård med stöd av ”Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU”, fattas av förvaltningsdomstol.

Länk till delegationsordningar

Ett familjehemsuppdrag innebär ett tredelat ansvar mellan socialtjänst, familjehem och biologiska föräldrar. Det ställer krav på ömsesidigt förtroende och välfungerade kommunikation mellan parterna.

Alla familjehem har kontinuerlig kontakt med socialtjänsten, barn i familjehem följs upp av socialtjänsten var tredje månad. Utöver det erbjuds familjehemmen utbildning, handledning och ett nätverk – något som vi här i Österåker kan se är uppskattat och som fungerar bra. Det här arbetssättet möjliggör tidiga upptäckter av faktorer som inte fungerar som det ska för barnet och därigenom att förbättringar kan genomföras i ett så tidigt skede som möjligt.

Omplacering är sista åtgärden

Placeringar kan upphöra av olika anledningar. Det kan vara att barnet flyttar hem till sin biologiska familj, behöver en annan typ av vård eller efter beslut i en förvaltningsdomstol. Att omplacera ett barn är alltid en sista utväg. Det bästa för barnet är kontinuitet och trygghet. Om det, trots stöd och åtgärder, ändå inte fungerar behöver familjehemsplaceringen avbrytas. Det är ett tungt och svårt beslut att flytta ett barn från en invand miljö och det görs bara när alla andra möjligheter är uttömda. Oberoende av orsak till flytt erbjuder vi alltid samtalsstöd till berörda parter.

– Vi utgår alltid från det enskilda barnet när vi bedömer vad som är rätt insatser. När ett barn flyttas från en familj görs det för att säkerställa barnets framtida hälsa och utveckling både på kort sikt och på lång sikt, säger Erica Sundberg, chef för enheten stöd till barn och unga.

– Utsatta barns livssituation kan väcka starka känslor hos privatpersoner. Särskilt när man inte har hela bilden. Under det senaste året har olika barn i Sverige exponerats i sociala medier och massmedia. De flesta föräldrar vill inte att deras barn exponeras på det här sättet. Det kanske inte dessa barns föräldrar heller vill. Barnen har ofta ingen talan i dessa situationer och ingen, oavsett bakgrund, ska behöva hitta personliga saker om sig själv i olika forum den dag du har vuxit upp. Här är det viktigt att vi vuxna föregår med gott exempel och skyddar barnen från detta, säger Erica Sundberg.

Här kan du läsa mer om vad som händer när kommunen får kännedom om ett barn som behöver skydd och stöd

Här kan du se vad det innebär att ta uppdrag som jourhem, familjehem, kontaktfamilj eller kontaktperson

Frågor och svar

Nedan finns svar på några av de frågor som har kommit in till oss. Vi arbetar löpande med att ta fram svar på de frågor som är möjliga att svara på och vi fyller på med fler frågor och svar allteftersom.

Vad innebär det att vara ett familjehem?

Att vara ett familjehem innebär att man arbetar på uppdrag av socialtjänsten med att ta emot barn eller unga har det svårt och behöver en trygg och stabil plats att bo. Det är ett tredelat ansvar mellan barnets biologiska föräldrar eller vårdnadshavare, socialtjänsten och uppdragstagaren. Det är viktigt att ha en bra relation med barnets biologiska föräldrar.

Ett familjehem tar emot barn och ungdomar som en familjemedlem i sin familj under en kortare eller längre tid. Ett familjehem ska ha en trygg och stabil livssituation och ha gott om tid, utrymme och engagemang. Där ska de känslomässiga och praktiska omsorgerna vara så goda att barnen och ungdomarna kan fortsätta att utvecklas. Målet med familjehemsuppdragen är, i de flesta fall, att barnet ska kunna flytta hem igen.

Läs mer om jourhem och familjehem här.

Hur ofta träffar ni ett barn som är placerat i ett familjehem?

Alla familjehem har kontinuerlig kontakt med socialtjänsten.

Hembesök görs regelbundet i samband med både handledning och uppföljning av barnet. Vi träffar barnen minst var tredje månad och ibland oftare. Pandemin har inneburit en ökning av digitala möten.

Det ingår i uppdraget som familjehem att ta emot handledning. Som regel är det tätare uppföljning med många hembesök i början av ett uppdrag och sedan gör vi en plan för handledning som vi och familjehemmet är överens om. Därefter har vi kontinuerlig kontakt med familjehemmet och ger alltid stöd och extra handledning om behov finns.

Utöver det erbjuds familjehemmen utbildning och ett nätverk.

När ett barn placeras i ett familjehem, hur många familjer har barnet bott i då?

När ett barn placeras i ett familjehem för stadigvarande vård, så har barnet oftast varit i ett tillfälligt jourhem först. Så för barnet innebär det att familjehemmet är den tredje hemmet barnet bor i.

Läs mer om jourhem och familjehem här.

Hur ofta inträffar det att ni som kommun säger upp ett avtal med ett familjehem på grund av att det finns brister?

Det är ytterst ovanligt att vi säger upp familjehem på grund av brister.

Läs mer om jourhem och familjehem här.

På vilka grunder kan ett barn flyttas från ett familjehem?

Placeringar kan upphöra av olika anledningar. Det kan vara att barnet flyttar hem till sin biologiska familj, behöver en annan typ av vård eller efter beslut i en förvaltningsdomstol. Att omplacera ett barn är alltid en sista utväg. Det bästa för barnet är kontinuitet och trygghet. Om det, trots stöd och åtgärder, ändå inte fungerar behöver familjehemsplaceringen avbrytas.

Det är ett tungt och svårt beslut att flytta ett barn från en invand miljö och det görs bara när alla andra möjligheter är uttömda. Oberoende av orsak till flytt erbjuder vi alltid samtalsstöd till berörda parter.

Är samarbetssvårigheter mellan socialtjänsten och familjehemmet grund för omplacering?

Vi kan inte kommentera enskilda fall. Placeringar kan upphöra av olika anledningar. Det kan vara att barnet flyttar hem till sin biologiska familj, behöver en annan typ av vård eller efter beslut i en förvaltningsdomstol. Att omplacera ett barn är alltid en sista utväg. Det bästa för barnet är kontinuitet och trygghet. Om det, trots stöd och åtgärder, ändå inte fungerar behöver familjehemsplaceringen avbrytas.

Det är ett tungt och svårt beslut att flytta ett barn från en invand miljö och det görs bara när alla andra möjligheter är uttömda. Oberoende av orsak till flytt erbjuder vi alltid samtalsstöd till berörda parter.

Har den aktuella omplaceringen föregåtts av några insatser från socialförvaltningen i Österåkers kommun?

Vi kan inte kommentera enskilda fall. Vi har kontinuerlig kontakt med alla familjehem och barn i familjehem följs upp av socialtjänsten var tredje månad eller oftare om det finns anledning till det.

När ni utreder i frågor gällande barn, tillämpar era handläggare/utredare vetenskapliga arbetsmetoder?

Ja. Österåkers kommun arbetar efter Socialstyrelsens modell Barns behov i centrum (BBIC). Modellen är vedertagen och används över hela landet för att utreda och följa upp barns behov. Barnets bästa är alltid i fokus och vi arbetar enligt gällande lagar, regler och den senaste forskningen för att kunna ta väl underbyggda beslut.

Följer ni barnkonventionen i ert arbete?

Ja. Barnkonventionen beaktas alltid i våra bedömningar av barnets bästa.

Använder ni er av sekretess för att inte behöva svara på frågor?

I den här typen av frågor råder sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Hälsotillstånd eller personliga förhållanden är exempel på uppgifter som är skyddade. Som enskild ska du vara trygg med att du får vård och stöd utan att dina uppgifter blir utlämnade till någon eller blir omskrivna i media.

Varför kan det hända att polisen följer med när ett barn ska flyttas från ett familjehem?

Polishandräckning kan användas om föräldrarna eller den unge genom att avvika eller på annat sätt avser att förhindra eller försvåra att ett beslut om vård enligt LVU verkställs. I sådana situationer har polisen mer långtgående befogenhet för att genomföra sina uppgifter än vad socialnämndens företrädare har.

Om det ett barn som bor i ett familjehem behöver särskild vård, hur hanteras det?

Allt vårt arbete alltid utgår från en bedömning av vad som är bäst för barnet. Det är ledstjärnan i vårt dagliga arbete. Vi planerar alltid vården för familjehemsplacerade barn och unga tillsammans med aktuellt familjehem och vårdnadshavarna. Det är ett tredelat föräldraskap mellan oss, familjehemmet och vårdnadshavarna. Alla familjehem som har uppdrag får och ska söka den vård som barnet behöver, såväl planerad som akut sjukvård. Det är självklart för oss.

Om det skulle uppstå samarbetsproblem med familjehem, hur säkerställer ni att handläggarna eller deras chefer hanterar fallet utifrån barnets bästa?

Vårt arbete utgår alltid från barnets bästa. Ett familjehemsuppdrag innebär ett tredelat föräldraskap mellan familjehemmet, socialtjänsten och vårdnadshavarna. Ömsesidigt förtroende och kommunikation är avgörande för ett gott samarbete. Därför planerar vi alltid vården tillsammans för att på bästa sätt kunna tillgodose barnets behov.

Hur säkerställer ni vad som är barnets bästa?

Utifrån den utredning som vi gör av barnets behov så undersöker vi risk- och skyddsfaktorer på kort och lång sikt. Det ligger sedan till grund för en analys och bedömning av behov av vård, som alltid görs med barnets bästa för ögonen.

På vilket sätt är det för barnets bästa att göra många omplaceringar?

Det är aldrig för barnets bästa med många omplaceringar och vi eftersträvar så få placeringar som möjligt.

Hur går omplaceringen av ett barn till?

Det är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Vi eftersträvar alltid en successiv introduktion för barnet utifrån barnet bästa, men skyddet för barnet går alltid i första hand.

Hur mycket vikt lägger ni vid de biologiska föräldrarnas önskemål för barnet?

Vårdnadshavarnas önskemål är väldigt viktiga i det tredelade föräldraskapet mellan socialtjänsten, vårdnadshavarna och familjehemmet. Vi arbetar alltid för god relation med vårdnadshavarna eftersom det är gynnsamt för barnets fortsatta hälsa och utveckling.

Hur kan ni uttala er som ni gör i SVT:s reportage?

Kommentarerna är lyfta ur sitt sammanhang och ihopklippta från olika samtal. Bara under 2020 har vi haft drygt 20 timmars möten med det berörda familjehemmet.

Hur ser ni på möjligheterna att rekrytera nya familjehem efter detta?

Vi har sedan flera år tillbaka rekryterat många fina familjehem som vi har ett väldigt bra samarbete med. Vi har många familjer som är intresserade av få uppdrag från oss och vi utreder kontinuerligt nya uppdragstagare. Det skulle vara olyckligt om vi i framtiden får problem med ett minskat intresse för att vara familjehem eftersom det i slutändan kan drabba barn med behov av en familjehemsplacering eller annat stöd.

Stämmer det att ni IVO-anmälts i detta ärende? 

Det stämmer att vi har IVO-anmälts i detta ärende. IVO har kontaktat oss på telefon utifrån en anmälan som har gjorts av en privatperson och valt att inte göra någon tillsyn utifrån den anmälan.  

IVO har en viktig roll i samhället och är socialtjänstens tillsynsmyndighet. Det är viktigt att antingen kontakta oss eller göra en anmälan till IVO om man har synpunkter på vårt agerande. Om IVO vill granska ett ärende svarar vi på de frågor som ställs. Efter granskningen går vi alltid igenom deras kommentarer. Om IVO skulle välja att rikta kritik mot oss efter en granskning går vi igenom vad vi har gjort och ser vad vi hade kunnat göra annorlunda. Det är en del av vårt kontinuerliga förbättringsarbete.

Händer det att tjänstemännen backar och omvärderar beslut för att ni upptäckt att ni hanterat ett fall felaktigt?

Vårt arbete innebär ständigt svåra och förändrade bedömningar, inte minst i vårt arbete med barn och unga. Det händer absolut att vi omvärderar beslut när vi får ny information som motiverar det.

Vilken utbildning har den personal som handlägger den här typen av ärenden?

Alla socialsekreterare som handlägger denna typ av ärenden hos oss är utbildade socionomer med flera års erfarenhet. För att utreda barn och unga krävs en socionomexamen eller motsvarande. Vi har löpande internutbildningar som är obligatoriska inom olika ämnesområden. Vi har fullt förtroende för att de har den kunskap som krävs. Om medicinska bedömningar behövs tillfrågar vi alltid medicinsk expertis.

Hur ser arbetssituationen ut för dem som handlägger denna typ av ärenden? Finns några undersökningar/mätningar? 

Som för många andra yrkesgrupper är det emellanåt ett högt tryck för handläggarna och vi arbetar aktivt på flera sätt med att skapa en god och hållbar arbetsmiljö där allas engagemang och kompetens tas tillvara på rätt sätt. Österåkers kommun genomför årligen medarbetarundersökningar och följer upp svaren, oavsett vad de visar.

Hur ser ni på att ett barn exponeras på detta sätt i sociala medier?

För alla andra pågår exponeringen i några veckor men barnet kommer ha med sig detta i många år framöver. De flesta föräldrar vill inte att deras barn exponeras på det här sättet. Barnen har ofta ingen talan i dessa situationer och ingen, oavsett bakgrund, ska behöva hitta personliga saker om sig själv i olika forum den dag du har vuxit upp. Här är det viktigt att vi vuxna föregår med gott exempel och skyddar barnen från detta.

Hur ser ni på att paralleller görs till det ärende som är känt som ”Lilla hjärtat”?

Det ärende som är känt som ”Lilla hjärtat” skiljer sig helt från detta ärende. I ”Lilla hjärtats” fall upphörde LVU* genom en dom i kammarrätt och barnet återfördes till sina biologiska föräldrar. På grund av sekretess kan vi inte redogöra för detaljer i det fall som nu uppmärksammas i Österåker men det finns inga likheter mellan de två fallen.

*LVU är lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och kompletterar socialtjänstlagen när frivilliga insatser inte är möjliga. Ett omhändertagande enligt LVU blir aktuellt för att säkerställa att ett barn får det skydd och stöd det behöver om barnets hälsa och utveckling riskerar att utvecklas ogynnsamt.

Vart vänder man sig om man har klagomål på en hantering?

Det finns tre möjligheter. De kan lämna synpunkter och klagomål direkt till kommunen, anmäla till IVO eller till JO, se mer information på den här sidan.

Varför har ni tagit bort kommentarer på inlägg på kommunens Facebook och Instagram?

På kommunens Facebook- och Instagramkonton tar vi emot synpunkter, svarar på frågor, berättar om kommunens verksamheter och om saker som är på gång. Vi välkomnar dialog och för att det ska fungera så bra som möjligt och för att så många som möjligt ska känna sig välkomna har vi riktlinjer för att främja ett sådant klimat. Dessa regler handlar exempelvis om att hålla en god ton, att hålla sig till ämnet och att inte diskutera politik. De kommentarer vi har tagit bort bryter mot någon av dessa riktlinjer. I början hade vi inte några inlägg där vi kunde ta emot synpunkter och frågor om familjehem. Därför togs ett antal kommentarer bort från inlägg som handlade om helt andra saker. Nu har vi platser, både på Facebook och Instagram, där alla är fria att lämna kommentarer i ett sammanhang som går att ta till sig, även för en person som inte är insatt i ämnet. Däremot kommer vi inte att kunna bemöta eller besvara frågor eller synpunkter som rör ett enskilt ärende. Även när vi måste ta bort en kommentar, läses den alltid och sparas.

Ta del av våra regler för kommentarer i Österåkers kommuns sociala medier.

All er verksamhet är väl politik. Om man inte får kommentera politik på kommunens Facebook och Instagram så kan man inte kommentera något ni gör. Vad har ni då kontot till?

Det stämmer att det är våra folkvalda politiker som sätter ramarna för det arbete som tjänstemännen sedan har i uppgift att verkställa. Kommunens olika konton i sociala medier berättar om det verkställande arbetet utifrån dessa ramar. De diskussioner och ställningstaganden som lägger grunden för de politiska besluten förs bäst i de forum där politikerna är aktiva, eller genom att kontakta dina lokala politiker.

Ta del av våra regler för kommentarer i Österåkers kommuns sociala medier.

Har du synpunkter?

Även om vi inte kan besvara frågor i ett enskilt ärende, finns det alltid en möjlighet att lämna synpunkter och förslag till Österåkers kommun. Enklast gör du det via kommunens servicecenter.

Här hittar du kontaktvägar

Tycker du att en utomstående instans ska granska vårt arbete kan du anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) eller Justitieombudsmannen (JO).

Inspektionen för vård och omsorgs webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Justitieombudsmannens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Redaktör:
Kommunikationsenheten

Publicerad:
måndag 28 september 2020
Senast uppdaterad:
torsdag 15 oktober 2020