Dela
Dela

Dela sidan på sociala medier

Ny arbetsmetod för ökad studiero i klassrummet

Pax i skolan är en arbetsmetod där lärare tillsammans med elever skapar klassrum präglade av lugn, trygghet, glädje och studiero. Och metoden fungerar, det visar forskningsresultaten. I Österåkers kommun startades en pilotgrupp hösten 2019 och hittills är 13 lärare från förskoleklass till årskurs 3 utbildade i Paxmetoden. Eleonor Wemmergård på Rydbo skola är en av dem och hon ser många fördelar med metoden i sitt klassrum.

Paxmetoden handlar om att arbeta medvetet och strukturerat kring klassrumsklimat, förväntningar, positiv återkoppling, att samarbeta och att låta alla komma till tals. Arbetsmetoden utgår från en vision som klassen tar fram tillsammans med läraren. Den handlar om vad eleverna vill se, höra, känna och göra mer och mindre av i klassrummet för att alla ska trivas och må bra. Utifrån visionen arbetar lärare och elever med delmål varje dag.

Paxmetoden har använts sedan 1960-talet i USA och forskning därifrån visar att den ger många goda effekter hos eleverna såväl i klassrummet, som senare i livet. I Sverige används metoden från förskoleklass till årskurs 3. En svensk pilotstudie, som togs fram år 2016 i samarbete med Karolinska Institutet, visar att mängden ofokuserat beteende i klassrummen halverades med hjälp av metoden samt att lärarnas upplevda stress minskade med en tredjedel.

En del i arbetet för ökad elevhälsa

Innan arbetet med Pax kan börja i klassrummet får läraren en utbildning med en uppsättning verktyg som möter behovet av att exempelvis att skapa tydliga förberedelser och förväntningar, att reglera ljudnivån och ge positiv återkoppling. Två skolpsykologer och en specialpedagog från Österåkers centrala elevhälsa utbildar lärare Österåkers kommunala skolor i metoden.

– Att erbjuda Paxmetoden till våra skolor är en del i kommunens övergripande arbete för att främja trygghet och studiero i skolan. Forskning och studier visar såväl direkt positiva effekter som ökad arbetsglädje och högre fokus i klassrummet, såsom långsiktigt positiva effekter. Från studier ser vi att bland elever som haft metoden i sitt klassrum börjar färre att röka, dricka alkohol och ta droger och fler studerar på universitet, säger specialpedagog Helene Petschler-Selström.

– Vi tror att det beror på att eleverna får öva sig i att styra sitt eget beteende. Dessutom underlättar det för elever att tidigt känna tillhörighet i skolan och att bygga goda relationer till vuxna och andra elever, säger skolpsykolog Johan Bergman.

Pax i Rydbo skola

Eleonor Wemmergård är lärare i årskurs 1-3 på Rydbo skola och har arbetat med Paxmetoden i sitt klassrum sedan höstterminens start i år. Klassen har tillsammans tagit fram en vision som genomsyrar hela arbetsdagen.

–När vi arbetade fram vår vision så utgick vi ifrån frågan ”Vad är världens bästa klassrum just för er?” Barnen fått prata mycket om det och därefter har vi tagit fram delmål. Varje lektion inleds med de delmål som vi tycker passar för just den lektionen, exempelvis att sitta på sin plats och att det ska vara lugn och ro. Dessa saker, som vi vill ha mer av, kallas för Pax. De saker vi vill ha mindre av, exempelvis att springa inomhus eller att ta varandras saker, kallas för Bliim. Efter en lektion får barnen reflektera och berätta vad som var Pax och vad som var Bliim under just den lektionen, säger Eleonor Wemmergård.

När klassen har haft många Pax och därmed följt visionen extra bra får eleverna dra överraskningskort med olika uppgifter som de tycker är roliga. Det kan handla om att hoppa hopprep, prata om precis vad man vill, göra låtsasmustacher eller kanske att härma läraren en stund.

–Jag har sett otroliga fördelar sen vi började med Pax. Eleverna får träna upp att förutspå en lektion, att diskutera efteråt vad som varit bra och utveckla vad som kan bli bättre till nästa lektion. Vi tjänar in mycket tid, får ett lugnare klassrumsklimat och har samtidigt jättekul tillsammans. Eleverna säger till mig att de tycker att det är mycket roligare i skolan sen vi började med Pax, att det är lugnare när de ska jobba, att de hjälper varandra mer och att överraskningarna gör arbetet extra kul. Det är såklart väldigt roligt att höra att det inte bara är jag som uppfattar de positiva effekter som den här metoden ger oss utan att eleverna känner samma sak, säger Eleonor Wemmergård.

Metoden växer i Österåkers skolor

Paxmetoden inleddes i åtta klassrum på olika kommunala skolor i Österåkers kommun förra året. I år har hittills femton nya lärare utbildats för att komma igång i sina klassrum och en ny utbildningsperiod inleds i oktober. Österåkers kommun deltar också i ett forskningssamarbete med Linnéuniversitetet om Paxmetoden.

– Vår erfarenhet är att lärare tycker att metoden är konkret och tydlig och att elever tycker att det här är kul och att det blir en bättre stämning i klassen. I Österåker har det exempelvis blivit populärt att arbeta med ”hissningar” som innebär att elever får en hemlig kompis som de ska följa under dagen för att sedan skriva till varandra om allt de gjort som är bra. Det motiverar eleverna att göra bra saker. Det är kul att vara snäll, helt enkelt, säger skolpsykolog Ylva Kvamme.

Läs mer om Pax i skolan härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Redaktör:
Catharina Rissel

Publicerad:
torsdag 24 september 2020
Senast uppdaterad:
torsdag 24 september 2020