Dela
Dela

Dela sidan på sociala medier

Artikel om Österåker i Sverigefinska tidningen

Sverigefinnarna i Österåker nätverkar flitigt. I Österåker finns det ett starkt samarbete bland sverigefinnarna. Det syns i det mångsidiga service- och kulturutbudet för alla åldrar.
Text och bild Laura Santala.

Året är inne på slutrakan och samordnare Lea Vaattovaara och barnombudet Jaana Suorsa verkar riktigt nöjda med det gångna året i Österåkers kommun. Det har de god anledning till – det har funnits ett omfattande finskspråkigt program, och samarbetet inom den nationella minoriteten har ökat ytterligare.

– Det har kommit väldigt mycket folk till evenemangen. Samarbetet med Åkersberga Finska Förening och kyrkans finskspråkiga avdelning har fungerat mycket bra, konstaterar Vaattovaara.

Denna positiva utveckling syntes tydligt på självständighetsdagsfesten som hölls nyligen och som slog publikrekord. När festen anordnades för första gången för fem år sedan kom det omkring 20–30 deltagare. Nu kom det så mycket folk att det rentav blev trångt och kyrkans festsal fylldes till brädden.

– Vi fick höra ett fint tal om tangons historia på festen. Prästen höll ett något starkare tal och berättade om historien bakom Finlands självständighet. Det fanns även ett eget program för barn. Det var kul att se att så många knöt kontakter, för så har det inte alltid varit, konstaterar Vaattovaara.

Orsaken till att den sverigefinska kulturen i Österåker fått ett uppsving är ett starkt samarbete och nätverksbildande. Anslutningen till förvaltningsområdet 2010 och bildandet av Finska Föreningen i kommunen samma år utgjorde en bra grund för det. Förändringarna gjorde att man kunde driva kampanjer och annonsera på ett ännu effektivare och mer varierande sätt.

– Vi kan också stolt konstatera att kommunens webbsida har ovanligt mycket information även på finska, konstaterar Suorsa.

Det finns information om bl.a. olika förfaranden, boende, tjänster och evenemang på finska. På våren kommer det en ny programlista med kommunens, finska föreningens och kyrkans verksamheter. Där kan man enkelt hitta sådant som verkar intressant. Kommunen har även börjat informera om sådant som rör sverigefinnar genom ett nyhetsbrev. Sedan en kort tid tillbaka har man även en sida på Facebook.

– Webbsidan innehåller saker som rör kommunen, men på Facebook kan vi även berätta om evenemang i t.ex. Stockholm, säger Suorsa.

Österåker erbjuder finskspråkigt program för alla åldrar. Träffpunkt Fyren har verksamhet för seniorer varje vecka, kyrkan anordnar ett bokkafé och samtalstillfällen och biblioteket erbjuder datorhjälp varje tisdag.

– Vi tänker också anordna en datorkurs som gör det lättare att söka information, berättar Vaattovaara.

Högläsningen av böcker fortsätter också på vårdhemmen nästa år. Vaattovaara och Suorsa säger att det vore roligt att få med unga som läser. När det gäller finskspråkig vård av äldre har man i många kommuner haft problem med otillräcklig information och bristande utbud. Varje torsdag besöker en finskspråkig person Fyren och delar ut information till alla som inte nås genom informationskanalerna på internet.

Österåker kommer att få två nya ålderdomshem, vilket enligt Vaattovaara kommer att hjälpa en del av platserna att profilera sig som äldreboenden som erbjuder finskspråkig vård. Svårigheten med att anordna finskspråkig äldrevård har hittills berott på att de äldre inte har varit särskilt aktiva med att kräva finskspråkig vård. Vaattovaara försöker informera biståndshandläggarna om hur viktigt modersmålet är för de äldre.

Det är viktigt att värna språket och identiteten i alla åldrar. I Österåker försöker man nå den vuxna befolkningen genom kultur. I början av året utlovas bland annat ett besök av författaren/mediepersonligheten Mark Levengood på teatern.

– Temat för besöket är ”får ej övertäckas”. Alltså att man inte behöver skyla och skämmas för sina rötter. Evenemanget anordnas på svenska eftersom vi hoppas att budskapet också sprider sig till majoritetsbefolkningen. Många av dem har finsk bakgrund, berättar Vaattovaara.

Sverigefinnen Maarit Turtiainen besöker också Österåkers bibliotek den 24 februari och berättar om sitt senaste verk Eilisen seitit, som även det lyfter fram identitetsfrågor.

I Österåker har man under året också visat många finska filmer. Man har varit mycket nöjd med filmernas kvalitet, och de har även setts av svenskar. Som filmpedagog deltog Vaattovaara även på de antirasistiska filmdagarna, där man visade Klaus Härös prisbelönade och hyllade film Elina – som om jag inte fanns. Den melankoliska filmen utspelar sig i 1950-talets Tornedalen och skildrar den identitetskamp som 10-åriga Elina, som nyss mist sin far, tvingas genomgå.

– Jag fick många frågor om varför Elina inte fick tala finska i skolan. Under veckan träffade jag omkring 600 barn. Många av dem har någon slags finska rötter, berättar Vaattovaara.

Barnevenemangen var en stor succé i Österåker. Lägret Konstspråk, som anordnades på sommaren, var oerhört populärt och arrangörerna stötte på ett positivt problem.

– Vi hade nästan för många deltagare, men alla verkade ha riktigt kul, berättar Vaattovaara.

Gruppen Konstspråk fortsätter som vanligt nästa år. Våren för också med sig en kattans roligt teaterprogram, då teatergruppen Presidentens Katter stannar till i Österåker på sin turné för att underhålla barn och skolelever.

Suorsas arbete handlar om att tillvara barnens intresse och vara deras röst i kommunen. Vaattovaara frågade om hon även kunde arbeta för förvaltningsområdet fyra timmar i veckan. På så sätt fick Österåker ytterligare en person som driver finska ärenden. Duons gedigna erfarenhet från arbete med barn syns också i kommunens finskspråkiga programutbud. Vaattovaara undervisar pedagogerna på kommunens tvåspråkiga avdelningar om finska språkets betydelse och studiematerial en gång i månaden.

– Det är viktigt att få dem att förstå tvåspråkighetens betydelse och vara stolta över denna förmåga, säger Vaattovaara.

Den driftiga duon försöker också få unga att bli ännu mer delaktiga i flerspråkiga Österåker. De skulle vilja hitta en finskspråkig ungdom som vill arbeta med ungdomar tillsammans med barnombudet och minoritetsgrupperna. De vill även få unga sverigefinnar att bilda nätverk. I centrala Österåker finns det en lokal som ungdomsföreningar får använda fritt. Suorsa berättar att de skulle vilja att ungdomarna bildade en egen förening som en underavdelning till finska föreningen. Det finns ingen strikt gräns för vem som skulle betraktas som tillräckligt finsk för att få gå med i en sådan förening. Det räcker att vara intresserad.

– Man skulle kunna gå med om man har rötter i Finland eller känner sig sverigefinsk på något sätt. Det skulle också räcka med att helt enkelt vara intresserad, beskriver Vaattovaara.

Suomeksi - på finska

Redaktör:
Åsa Drakenberg

Publicerad:
onsdag 20 januari 2016
Senast uppdaterad:
onsdag 20 januari 2016