Dela
Dela

Dela sidan på sociala medier

Österåker i Uppdrag granskning

Den 14 januari sände Uppdrag granskning ett reportage om Österåkers kommun. Programmet undersöker om alla behandlas lika i kommunen och granskar bygget av en båthall på Säbyvikens marina.

Säbyvikens marina fick bygglov för att uppföra en båthall 2002. Åtta år senare, 2010, fick man bygglov för att göra en tillbyggnad till båthallen. Båthallen och tillbyggnaden har alltså fått bygglov från kommunen och är därför inte ett så kallat svartbygge. Svartbygge är inte en juridisk term, men innebär att någon har byggt något utan att ha bygglov. Så är inte fallet här.

Byggnaden och tillbyggnaden av båthallen överklagades 2010. Överklagandet ledde till att Länsstyrelsen upphävde bygglovet för tillbyggnaden.

– Jag har berättat för Uppdrag granskning att båthallen med tillbyggnad har uppförts enligt givna bygglov och att det inte är ett svartbygge, säger Hampe Klein, ordförande i Byggnadsnämnden sedan 2012.

En detaljplan för Säbyvikens marina finns sedan början av 1980-talet. Ett beslut fattades 2009 om att göra en ny detaljplan för göra det möjligt att utvidga marinans verksamhet. Beslutet om att göra om detaljplanen för Säbyviken fattades innan tillbyggnaden överklagades och är därför inte ett sätt att göra den laglig i efterhand.

Kommunen har dock gjort två fel vid hanteringen av byggloven.

Strandskydd inte upphävt

Kommunen har missat att strandskyddet inte varit upphävt inom hela planområdet, vilket är det vanliga i äldre detaljplaner. Det har berott på att såväl handläggare som Byggnadsnämnd feltolkat en strandsskyddslinje som Länsstyrelsen lämnat underlag till.

Standskyddslinjer vid Säbyviken

På kartunderlag finns en blå linje som representerar strandskydd om 100 meter eller fördjupat strandskydd om 300 meter, samt en röd linje. Den röda linjen har kommunen tolkat som att strandskyddet är upphävt ovanför linjen. Den korrekta tolkningen är däremot att det finns en antagen detaljplan och att man ska söka i planhandlingarna för att få veta om strandskyddet har upphävts, vilket det ofta har men inte alltid.

Länsstyrelsen är den myndighet som fattar beslut om var strandskydd råder och var det kan upphävas vid planläggning. Kommunen har därför förväntat sig att det av Länsstyrelsen levererade underlaget faktiskt är en strandskyddslinje. Länsstyrelsen har inte heller informerat om att underlaget ska tolkas på något annat sätt.

Grannarna har inte fått yttra sig

De närmaste grannarna har inte fått yttra sig över byggloven. Det är ett fel som gjorts vid handläggningen av byggloven. Varför detta fel skett vet vi inte idag.

Då den aktuella fastigheten Rydboholm 2:1 är mycket stor till ytan och antalet angränsande grannar väldigt många, tvingas kommunen ibland tillämpa speciella rutiner vid grannförfrågan.

Möjligen är det denna omständighet som gjort att den normala rutinen för grannförfrågan missats i detta fall. Idag finns det rutiner som ska förhindra att denna typ av handläggningsfel upprepas.

– Det som skett i Säbyviken är något som är unikt i vår kommun. Byggnadsnämnden har beroende på feltolkat kartmaterial försatt en fastighetsägare i en situation där man åtta år efter att man fått bygglov får veta att byggnationen kräver strandsskyddsdispens, säger Hampe Klein.

Varför rivs inte båthallen?

Båthallen och tillbyggnaden av den är inte ett svartbygge och även om den skulle ha varit det är det mycket sällan fastighetsägare tvingas riva sådana. Det normala är att fastighetsägaren får möjlighet att i efterhand söka bygglov och betala en extra avgift för att man byggt utan lov.

– Inte i något fall i vår kommun har det förekommit att en fastighetsägare som uppfört en byggnad enligt bygglov har förelagts att riva den för att den i efterhand fått bygglovet upphävt eller för att Byggnadsnämnden misstolkat strandskyddsgränsen. Österåkers kommun behandlar alla lika, säger Hampe Klein. Däremot förekommer det att Byggnadsnämnden har ändrat detaljplanen där en överklagan medfört att ett bygglov undanröjts. I Säbyviken togs dock beslutet att ändra detaljplanen ett år innan bygglovet upphävdes.

I detta fall har Byggnadsnämnden beslutat att avvakta tills detaljplanearbetet är klart innan den tar ställning till eventuellt rivningsföreläggande. Ställningstagandet bygger på en bedömning av vad Byggnadsnämnden anser vara rimligt och samhällsekonomiskt försvarbart. De två besluten om bygglov år 2002 och 2010, samt beslutet att avvakta med eventuellt föreläggande har fattats av helt eniga nämnder.

Redaktör:
Helena Cronberg

Publicerad:
onsdag 14 januari 2015
Senast uppdaterad:
torsdag 15 januari 2015