Dela
Dela

Dela sidan på sociala medier

Närproducerat utan mellanhänder

Allt fler vill handla närproducerad mat och framväxande reko-ringar har blivit något av en folkrörelse. Varannan vecka förvandlas en av infartsparkeringarna i Åkersberga till en pulserande marknadsplats.

På en infartsparkering i Åkersberga dukas det denna småregniga kväll upp choklad, bröd, frysta bär, ägg, sylt, must, kött, honung, rapsolja, ost och kryddor. Det är småskaliga producenter som möter konsumenter som vill handla närproducerat. Konceptet, som kallas reko-ring, har inte bara blivit en succé i Österåker utan även i många andra delar av Sverige. Reko står för rejäl konsumtion och är ett sätt att handla lokalproducerad mat utan mellanhänder. Idén kommer från finska Österbotten där modellen med reko-ringar startade 2013. Tre år senare startades den första i Sverige och idag finns över 150 stycken med mer än 350 000 medlemmar.

Utan mellanhänder

Reko-ringen i Österåker har nästan 3 000 medlemmar i sin Facebook-grupp. Gruppen startades av Lina Valentin Kramar, Martin Blaus och Elisabeth Klinkhardt Kinnman i januari förra året och intresset var stort redan från början.

– Många vill äta mer lokalproducerat och också veta var maten kommer ifrån. En fördel med småskaliga producenter är att många tar ett större miljöansvar till exempel genom att odla varierande grödor utan onödiga gifter eller att genom sin djurhållning hålla landskapet öppet. Genom att maten säljs utan mellanhänder får producenterna större marginal och har större möjlighet att utveckla sin verksamhet, säger Lina.

Bland de producenter som anslutit sig till gruppen finns allt från grönsaksodlare som säljer sitt överskott av grönsaker under hösten, till tillverkare av rapsolja och honung som har försäljning året om. De producenter som har anslutit sig till reko-ringen annonserar i Facebook-gruppen, tar upp beställningar och sköter betalningen innan varorna lämnas ut.

Anna Kälvebrand driver Ostmakeriet på Rindö och är en av de producenter som är med i reko-ringen i Österåker. Mjölken köper hon från en bonde i närheten, 500 liter i taget, som hon sedan tillverkar ett tiotal olika ostsorter av.

– Jag upplever att dagens konsumenter är mer medvetna och har fått upp ögonen för mindre producenter som arbetar hantverks­mässigt. De äter mer i säsong och är villiga att betala lite mer för lokal­producerad mat. Jag använder till exempel inga kemiska tillsatser, bara rena råvaror, säger Anna.

För småskaliga producenter är reko-ringarna ett sätt att nå ut med sina produkter men också en chans att träffa konsumenter.

– När vi lämnar ut varorna får vi möjlighet att berätta om tillverkningen och svara på frågor men också nätverka och byta erfarenheter med andra lokala producenter, säger Anna.

En fördel med reko-ringarna är att de bidrar till att minska matsvinnet. I och med att alla varor förbeställs vet producenten eller odlaren hur mycket som ska tillverkas eller skördas till varje tillfälle. En annan effekt är att fler vågar satsa på småskalig mattillverkning i vetskap om att det finns en efterfrågan och en marknadsplats för det. I de reko-ringar som har funnits länge syns ett skifte där de matproducenter som varit med från början har växt sig större och hittat andra försäljningskanaler medan nya småskaliga har poppat upp.

Ökat intresse för odling

Lina ser en tydlig trend mot en mer hållbar matproduktion och är övertygad om att reko-ringarna har kommit för att stanna.

– Att vi handlar mer lokalproducerat bidrar till att Sverige blir mer självförsörjande på mat, något som gör oss mindre sårbara vid kriser men också bidrar till utvecklingen runt om i landet.

Att hålla landsbygden levande är också en viktig fråga för kommunen.

– Vi har ju en hel del småskaliga jordbruksföretag i Österåker och arbetar för att det ska vara attraktivt att bo och verka längs vår kust och skärgård. Det behöver bland annat finnas skolor och samhällsservice, säger Krister Sernbo, som är chef för enheten strategisk planering på kommunen.

Men vad händer med den tätortsnära jordbruksmarken när Åkersberga nu omvandlas till en levande småstad där det inte bara ska finnas möjlighet att bo utan att även jobba och handla lokalt?

– I takt med att Åkersberga växer så kommer vi ta en del jordbruksmark i anspråk för bostäder. Det är förstås olyckligt, men det är nödvändigt för att våra nya stadsdelar ska få en bra kollektivtrafik. Men den som lämnas kvar vill vi ska vara tillgänglig och ligga i områden där människor rör sig eller bor. I stadsutvecklingsprojektet Näsängen har vi till exempel frigjort mark för en matpark där de boende kan odla tillsammans men det finns även möjlighet att ha traditionella odlingslotter. När projektet startade diskuterade vi även om balkonger skulle anpassas för balkongodling.

Det är inte bara intresset för att handla närproducerat som har ökat, utan även intresset för att odla själv eller tillsammans med andra.

– Vi försöker svara upp på de behov som kommuninvånarna har och ta med det i planeringen när vi utvecklar framtidens Österåker. Ur klimatsynpunkt vore det till exempel idealt om vi kunde minska transporterna och ha grönsaksodlingar på cykelavstånd.


Så här fungerar en reko-ring

Reko står för rejäl konsumtion. De finns en mängd rekoringar runt om i landet och vill du gå med i en kan du ansluta dig till den lokala Facebookgruppen. Här annonserar lokala producenter om vilka varor de säljer och de som är intresserade av att köpa kan lägga en beställning. Affären görs upp i förväg, sedan sker utlämningen på bestämda datum. Reko-ringen i Österåker har utlämning varannan vecka på infartsparkeringen vid Mejselvägen i Åkersberga. Det är kostnadsfritt för producenter och konsumenter att vara med. Du hittar gruppen på Facebook under namnet Reko Stockholm Österåker.

Reportaget är från Magasin Österåker nr 1 2020

Redaktör:
Ann-Catrin Skogström

Sakkunnig:
Kristina Eineborg
Publicerad:
fredag 22 maj 2020
Senast uppdaterad:
fredag 22 maj 2020