Dela
Dela

Dela sidan på sociala medier

Frågor och svar om särskilt stöd i Österåkers förskolor och skolor

Just nu får vi många frågor och synpunkter om särskilt stöd i Österåkers skolor och förskolor. Här har vi sammanställt vanliga frågor med svar på ämnet. Vi uppdaterar löpande varefter frågor kommer in.

Läs vår nyhet Särskilt stöd i Österåkers förskolor och skolor här

Vill Österåkers kommun lägga ner Helleborusskolan eller ta över den i kommunal regi?

Österåkers kommun har inte någon plan att Helleborusskolan ska läggas ner eller att kommunen ska driva den i kommunal regi.

Hur ser Österåkers kommun på Helleborusskolans framtid?

Helleborusskolan, som är en grundskola för elever inom autismspektrumet, är mycket viktig för eleverna som går på skolan, deras vårdnadshavare och för Österåkers kommun. Skolan med dess erfarna medarbetare ger eleverna möjligheten att få en god skolgång utifrån deras behov och förutsättningar. Det gynnar hela samhället.

Österåkers kommun har en pågående dialog med Helleborusskolan för att få en samsyn mellan skola, förvaltning och kommun.

Vad ingår i skolornas ordinarie uppdrag när det gäller elever med särskilda behov?

Alla skolor har enligt skollagen en skyldighet att ge stöd åt barn och elever i behov av särskilt stöd. Utgångspunkten i lagen är alltså att närapå alla elevers behov ska kunna tillgodoses inom ramen för den ordinarie skolpengen som följer varje elev, oavsett vilken skola eleven går på. En elev har rätt att få sitt stödbehov tillgodosett oavsett om tilläggsbelopp eller verksamhetsstöd beviljas eller inte. Stödet kan därför inte villkoras med att det endast sätts in om tilläggsbelopp eller verksamhetsstöd beviljas.

Vad är tilläggsbelopp och vad krävs för att få det?

Tilläggsbelopp kan lämnas för elever i fristående skolor som har ett omfattande och extraordinärt behov av särskilt stöd. Det kan exempelvis handla om anpassning av skolmiljön, hjälpmedel eller elevassistans av olika slag. Det grundläggande kravet för att tilläggsbelopp ska lämnas är högt ställt.

Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild elev och ha samband med dennes särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. Det innebär exempelvis att en allmän anpassning av skolas lokaler eller att det finns elevassistenter tillgängliga i sig inte utgör grund för att beviljas tilläggsbelopp. Möjligheten att ansöka om tilläggsbelopp gäller även för elevernas vistelse på fritidshem. Tilläggsbelopp beviljas för ett år i taget.

Vad är verksamhetsstöd och vad krävs för att få det?

Verksamhetsstöd kan lämnas för elever i kommunala skolor som har ett omfattande och extraordinärt behov av särskilt stöd. Det kan exempelvis handla om anpassning av skolmiljön, hjälpmedel eller elevassistans av olika slag. Det grundläggande kravet för att verksamhetsstöd ska lämnas är högt ställt.

Produktionsförvaltningen fördelar verksamhetsstödet till de kommunala skolorna.

Varför kallas det särskilda stödet för verksamhetsstöd i de kommunala skolorna och tilläggsbelopp i de fristående skolorna?

I skollagen regleras hur bidrag från kommunerna ska fördelas till fristående förskolor och skolor, men hur kommunen fördelar resurser till sina egna kommunala skolor regleras inte i lagstiftningen. Principen är dock att resurser till kommunal och fristående verksamhet ska fördelas på likvärdiga grunder.

Vilka kriterier finns för att innefattas av omfattande särskilda behov?

Kriterierna kan handla om exempelvis:

  • Betydande fysiska funktionsnedsättningar exempelvis omfattande rörelsehinder, syn -eller hörselskada.
  • Somatisk sjukdom som kräver stöd under hela dagen, såsom svårinställd diabetes typ 1.
  • Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och/eller psykosocial problematik.
  • Intellektuell funktionsnedsättning, där eleven inte går i grundsärskola.

Stämmer det att Österåkers kommun har sänkt tilläggsbeloppet för elever på Helleborusskolan?

Varje inskickad ansökan behandlas separat. För varje ansökan görs en individuell prövning av det extraordinära stödbehovet – sedan fattas beslut därifrån. Att jämföra över åren är därför inte relevant. En ansökan kan kompletteras och sökas på nytt så fort omständigheter har förändrats, en ny elev har börjat eller dylikt. I vilken skola eleven får sin utbildning tas ingen hänsyn till i bedömningen. Hur utfallet blir för den enskilda skolan avgörs därför av individprövningen. I en skola som har en hög koncentration av elever där man anser att extraordinära insatser krävs är såklart mer sårbar för det totala utfallet av de enskilda bedömningarna av tilläggsbelopp. Det är med andra ord inte meningen att skolan kan räkna med och budgetera dessa tilläggsbelopp som självklara för eleverna. Utgångspunkten är att kommunens skolpeng ska täcka alla åtgärder som behövs för att en elev ska nå kunskapskraven, inklusive stöd som inte är extraordinärt. I budgeten för år 2019 ökade Österåker skolpengen i grundskolan med i snitt över 4 procent.

Har Österåkers kommun ändrat bedömningsmodellen i år?

Hemkommunen ska bedöma om det ansökta stödet är extraordinärt. Eftersom begreppet inte är otvetydigt finns det alltid en risk att utrymmet för tolkning blir stort. När ett lagrum är otydligt tittar man på olika rättsfall där olika ärenden har överklagats, för att hitta stöd i bedömningar. Inte heller då är det i varje enstaka fall helt självklara bedömningsgrunder.

Man kan också lägga till aspekten att hemkommunen ska bedöma om stödet anses extraordinärt med utgångspunkt i inskickat material. Det finns således ytterligare en osäkerhetsfaktor, nämligen att det beskrivna extraordinära stödet inte till fullo lyckas beskrivas på ett ändamålsenligt sätt för mottagaren.

Österåkers kommun har kompetens att göra dessa bedömningar. Om en utförare är missnöjd med beslutet kan de överklaga. Då får förvaltningsrätten pröva ärendet. Trots att vi såklart inte önskar att det ska hamna i ett sådant läge välkomnar vi ändå stödet i dessa prövningar. I år har två beslut av totalt 182 överklagats. Ett av dessa är avgjort där kommunens beslut fastställdes. Det andra är inte prövat än.

Kammarrätten skrev 2018:

”Utrymmet för tilläggsbelopp är mycket begränsat. Utgångspunkten är att näst intill alla elevers behov ska kunna tillgodoses inom ramen för grundbeloppet. Extra anpassningar i klassrummet samt särskilt stöd i form av enskild undervisning eller undervisning i mindre grupp ingår i grundbeloppet. Valet av elevassistent som stödinsats genererar inte automatiskt tilläggsbelopp.”

Detta är ett exempel som blir prejudicerande för kommande bedömningar. Det kan både resultera i att färre elever beviljas tilläggsbelopp, eller mer korrekt uttryckt, att gränsen för vad som kan anses vara extraordinärt förskjuts uppåt, men det kan också göra att fler elever beviljas ett högre belopp. Det är trots allt en stor summa pengar, 46 miljoner kronor, som vi har möjlighet att fördela till skolor som behöver utökade möjligheter att ge elever stödinsatser.

Hur fattas beslut om tilläggsbelopp i praktiken, kan de fattas utan att kommunen besöker skolan?

Varje inskickad ansökan behandlas separat och en individuell prövning av det extraordinära stödbehovet görs. Kommunen ska bedöma om stödet anses extraordinärt med utgångspunkt i det material som utföraren har skickat till kommunen. Ett besök på skolan krävs inte för att fatta beslut. Om utföraren är missnöjd med beslutet går det bra att överklaga. Då får förvaltningsrätten pröva ärendet.

Vilken kompetens har kommunen när det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF?

Den kompetens som krävs för att utföra bedömningarna om tilläggsbelopp, finns i Österåkers kommun. Bedömningsprocessen kan dock alltid ses över för att säkerställa en så likvärdig bedömning som möjligt. Eftersom lagrummet till viss del lämnar tolkningsutrymme är den inbakade skyddsmekanismen att kunna överklaga missgynnande beslut välkommet. Detta sker till förvaltningsrätten.

Följer Österåkers kommun skollagen gällande fördelning av tilläggsbelopp?

Ja, Österåkers kommun följer skollagen. Den anger exempelvis att varje rektor leder och fördelar arbetet i sin organisation, vilket inkluderar att fördela resurser. Om det finns risk för att en elev inte når kunskapskraven inom ramen för den vanliga undervisningen har rektorn på varje skola ansvar att först utreda behoven, besluta om åtgärdsprogram och sedan se till att rätt insatser utförs. Dessa åtgärder ska ges oberoende om extra resurser tillskjuts skolan.

Med hur mycket har Österåkers kommun höjt skolpengen de senaste åren?

I budgeten för år 2019 ökade Österåker skolpengen i grundskolan med i snitt över 4 procent. Under de senaste tre åren har skolpengen höjts med mellan 10 procent till 15 procent beroende på årskurs.

Täcker den höjda skolpengen det minskade tilläggsbeloppet för de elever som är berättigade till det?

Totalt sett fördelas långt mer inom grundbeloppet. Det kan dock slå olika mot olika skolor exempelvis beroende på vilka ålderskategorier skolan inrymmer och vilka stödinsatser skolan anser sig vara i behov av, vilket i sin tur avgörs mycket av hur skolan organiseras.

Hur mycket extra kostar det särskilda stödet per elev som behöver det och räcker skolpengen till för det?

Hur stor kostnaden för det särskilda stödet är för en elev går inte att säga. Ansvaret att utforma skolgången på bästa sätt för eleven utifrån skolpengen, är delat. Lärare ska anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar, alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som det är möjligt. Rektor har ansvar för att eleverna får det stöd de har rätt till för att nå målen och huvudmannen ansvarar för att alla elever ska nå kunskapsmålen.

Skolpengen är till för att ge lärare, huvudmän och rektorer möjlighet att kunna ta det ansvaret. För extraordinära insatser, inom ramen för särskilt stöd, kan huvudmannen ansöka om tilläggsbelopp.

Hur står sig Österåker jämte andra kommuner i länet eller i Sverige när det gäller särskilt stöd i skolan?

Att jämföra kommunalt beslutade kostnadsposter är svårt eftersom det ofta inryms olika kostnader i de olika budgetposterna. Exempelvis kan man organisera insatser för särskilt stöd olika vilket gör att tilläggsbeloppsramarna ökar eller minskar. Vi kan dock konstatera i nätverk där vi deltar att våra grannkommuner arbetar på liknande sätt och med liknande belopp.

I Österåker läggs cirka 60 miljoner på olika likvärdhetsinsatser. I det ligger cirka 46 miljoner kronor 2019 på tilläggsbelopp/verksamhetsstöd.


Redaktör:
Kommunikationsenheten

Publicerad:
måndag 11 november 2019
Senast uppdaterad:
tisdag 19 november 2019