Dela
Dela

Dela sidan på sociala medier

Kan motorisk träning höja barns studieresultat och välbefinnande?

Barn som har svårigheter att lära sig läsa och skriva,
koncentrera sig, sitta stilla och följa instruktioner, har ofta utmaningar även med motorik, balans och koordination, och kan vara känsliga för sinnesintryck. Ännu tydligare kan det vara för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Därför driver kommunens Pedagogcentrum nu ett projekt om motorisk träning i samarbete med Rydbo skola.

– Samspelet mellan barnets sinnen och motorik är en förutsättning för lärande. Att exempelvis läsa, kräver ett enormt samspel mellan balans, ögonmotorik, hörsel, kroppskännedom, taktkänsla, minne och koordination. Forskning visar att träning av medveten motorik kan bidra till lugnare, gladare och mer koncentrerade barn som har lättare att lära sig nya saker, berättar Pernilla Unevik.

Pernilla är specialpedagog på Pedagogcentrum, som är en fysisk träffpunkt där Österåkers kommun erbjuder stöd och utveckling till alla förskolor och skolor i Österåker.

Österåkers kommun har fått statligt bidrag från Specialpedagogiska
skolmyndigheten att genomföra ett projekt om motorik och inlärning. Projektet drivs av Pedagogcentrum och pågår under hela 2018.

Elever på Rydbo skola deltar i projektet

Rydbo skola blev tillfrågade om att delta i projektet och tackade ja.

– Vi hade redan påbörjat ett arbete med fokus på hälsa och på hur vi kan få in mer
rörelse i vardagen. Så frågan om vi ville delta i studien kom lägligt, berättar
Anna Strand som är rektor på Rydbo skola.

Alla 36 elever i årskurs 2 i Rydbo skola medverkar i projektet. Årets första veckor genomfördes förmätningar i klassen genom självskattningar och observationer. Förmätningarna blir tillsammans med läs- och skrivtester ett sätt att i efterhand kunna mäta om medveten motorisk träning kan skapa förändring.

Efter sportlovet var förmätningarna klara och då började den motoriska träningen med eleverna. I klassrummet får de göra övningar i balans och koordination. På
idrottslektionen gör de övningar som stimulerar den motoriska utvecklingen.
Till exempel får de öva på att åla och krypa, vilket alla barn faktiskt inte
kan. De flesta av barnen går även på fritids och där anordnas gruppaktiviteter
och lekar med fokus på motorik. Dessutom tränar Pernilla och hennes kollega Åsa
Hagdahl individuellt med ett tiotal barn som behöver extra stöd.

Föreläsningar för att sprida kunskap

Förutom träningen i årskurs 2 på Rydbo skola ingår föreläsningar i projektet. Föreläsningarna erbjuds till alla Österåkers skolor och förskolor. Syftet är att sprida kunskap om hur viktigt det är att motoriken är i balans med kroppens sinnen under barns utveckling, och ge tips om övningar som pedagoger kan inkludera i det dagliga arbetet på sina förskolor/skolor.

Idrottslektionerna har extra fokus på motorikträning

Gymnastikläraren Thomas Widenrots roll i projektet är att träna barnens motorik genom fysisk aktivitet på idrottslektionerna.

– Det handlar om att träna grundfunktionerna: åla, krypa, hoppa, landa, balansera,
springa, gå, kasta, fånga. Detta jobbar jag med även annars, men i projektet
har vi arbetat mer intensivt med motorik. Det har varit fler lektioner med olika
stationer där man får öva på de olika grundfunktionerna, till exempel balansera
eller kasta bollar till varandra, berättar Thomas.

Han ser projektet som mycket positivt, både för eleverna och för honom själv i hans yrkesroll. Han har lärt sig mycket som han kommer att ta med sig till andra årskurser och till kommande läsår. Bland annat har han fått kunskap om MUGI som är ett material för att observera och kartlägga motorik.

– Jag vill absolut hålla detta levande även efter projekttidens slut. Det är
fantastiskt bra att träna motorik! Jag tror att det är mer givande och utvecklande för eleverna än att till exempel bara ha bollsport på alla lektioner, så som det kanske ofta var för oss vuxna när vi var barn. Enligt min bedömning behövs motorisk träning för att lära sig behärska grundfunktionerna, och för att hitta sin kroppskontroll och rumsuppfattning, säger Thomas.

Han tillägger att responsen från eleverna har varit positiv och att alla har deltagit på
lektionerna precis som vanligt.

Eleverna vågar mer

Vanja Callius, som är en av mentorerna i årskurs 2, berättar att träningen med Åsa och Pernilla från Pedagogcentrum har blivit ett naturligt inslag i klassrummet. De har bland annat tränat korsrörelser, det vill säga rörelser där man korsar kroppens mittlinje och exempelvis lägger höger hand på vänster ben.

– Vi har bland annat övat ramsor med rörelser till. När vi började med ramsorna hade många av barnen svårt att utföra korsrörelserna. Nu märker vi att de har fått upp självkänslan och vågar mer, samtidigt som de själva märker att de klarar mer när de övar. Vi har också sett att några elever blivit märkbart lugnare efter att de har tränat med Pernilla och Åsa. Det blir liksom mer harmoni, som att de har landat, säger
Vanja.

Vad händer när projektet avslutas?

Vanja, Thomas och Pernilla har redan nu tyckt sig se positiva resultat, men det är först när projektet avslutas i december som det kommer att stå klart vad projektet har gett. Planen är sedan att utifrån projektresultat och utvärdering, ta fram ett förslag till
arbetssätt som kan spridas till hela Rydbo skola och förhoppningsvis till andra
skolor i Österåker.

– Vi på Pedagogcentrum vill sprida kunskap om medveten motorisk träning, och erbjuda förebyggande arbetssätt och enkla redskap att implementera i skolor. Med målet att hjälpa barn som har sensomotoriska och motoriska utmaningar att öka självkänslan och koncentrationen och samt ta till sig undervisning på ett mer fördelaktigt sätt, säger Pernilla Unevik.

Läs mer om Pedagogcentrums verksamhet.

Redaktör:
Hanna Lampén

Publicerad:
måndag 4 juni 2018
Senast uppdaterad:
måndag 4 juni 2018