Dela
Dela

Dela sidan på sociala medier

Bedömning

Ungefär två veckor efter att proverna skickats in får du ett analysprotokoll från labbet. På protokollet finns en redovis­ning och en bedömning av analysresultaten.

Ett dricksvatten bedöms vara tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt ur mikrobiologisk och/eller kemisk synpunkt.

Tjänligt

Tjänligt innebär att vattnet håller en bra och lämplig kvalité för att användas som dricksvatten och andra hushållsändamål.

Tjänligt med anmärkning

Tjänligt med anmärkning innebär att vattnet har en något avvikande sammansättning men innebär normalt sett inte någon direkt risk för hälsan. Riktvärden för tjänligt med anmärkning kan vara hälsomässigt, estetiskt eller tekniskt grundade. När det gäller hälsomässiga parametrar ska man vara medveten om att vattnet ligger i riskzonen för att bli otjänligt. I vissa fall kan tjänligt med anmärkning innebära begränsningar i vattenanvändningen, till exempel för barns intag av fluoridhaltigt vatten.

Otjänligt

Otjänligt innebär att vattnet inte bör användas till dryck eller matlagning eftersom det finns hälsorisker. För vissa parametrar, i de flesta fall estetiska och tekniska, finns ingen gräns för otjänligt.

Riskbedömning av ämnen

Arsenik

Gränsvärdet för otjänligt dricksvatten med avseende på arsenik är 0,01 mg/l eller 10 μg/l.

Arsenik är ett välkänt gift som kan ge allvarliga effekter både om man utsätts för det tillfälligt och/eller under lång tid. Livsmedel och vatten är de största källorna till att människor utsätts för arsenik. Den största hälsorisken med arsenik i dricksvatten är cancer, framförallt lung-, urinblåse- och hudcancer men troligen även lever- och njurcancer. Långvarig exponering för arsenik kan även ge upphov till andra negativa hälsoeffekter som hjärt-kärlsjukdom, leverskada, kronisk hosta, diabetes och neurologisk påverkan.

Arsenik kan påverka utvecklingen av nervsystemet och immunförsvaret. Foster och små barn är särskilt känsliga eftersom deras hjärnor inte är färdigutvecklade. Dessutom tycks människor som tidigt i livet utsatts för höga arsenikhalter ha ökad risk för att drabbas av lung- och urinblåscancer senare i livet. Arsenik passerar lätt över till fostret via moderkakan men väldigt lite går över till bröstmjölken.

Bly

Gränsvärdet för otjänligt dricksvatten med avseende på bly är 0,01 mg/l eller 10 μg/l.

Livsmedel och dricksvatten är numera de viktigaste (största?) exponeringskällorna för bly för de flesta människor i Sverige.

Blyförgiftning ger oklara symtom som trötthet och dålig aptit. Om man utsätts för höga blyhalter under lång tid skadas de röda blodkropparna vilket kan leda till blodbrist. Bly kan också skada nervsystemet. Foster och små barn är känsligast för bly, eftersom hjärnan och nervsystemet utvecklas under den tiden. Symtom som fördröjd utveckling, lägre IQ och beteendestörningar har kunnat påvisas hos barn.

Radon

Gränsvärdet för otjänligt dricksvatten med avseende på radon är 1 000 Bq/l.

Radon ökar risken för lungcancer. Den största risken med radon i vatten är inte att dricka det även om detta enligt nya rön kan orsaka några få fall av magcancer årligen. Utan den stora risken är när radonet avgår till luften och höjer radonhalten i inomhusluften. Riktvärdet för radon i inomhusluft är 200 Bq/m3. En grov tumregel är att om radonhalten i vattnet är 1 000 Bq/l får inomhusluften en ökning på 100 Bq/m3. Om du har en radonhalt i inomhusluften på 50 Bq/m3 och borrar en brunn som ger ett dricksvatten med radonhalten 5 000 Bq/l så hamnar du i stället på radonhalt i luften på 550 Bq/m3 vilket ligger över riktvärdet och innebär förhöjd risk. Cirka 15 procent av lungcancerfallen i Sverige orsakas av radon i bostäder. Radon som avgår från vatten till inomhusluft kan orsaka några tiotal dödsfall i lungcancer varje år i Sverige.

Man har sett kraftiga samverkanseffekter mellan radon och rökning och det är mycket liten risk att få cancer av radon om du inte röker. Det är oklart om barn är känsligare än vuxna när det gäller radon.

Uran

Världshälsoorganisationen (WHO) har bedömt uranets negativa påverkan på hälsan. I Livsmedelsverkets Råd om enskild dricksvattenförsörjning finns rekommendationen att vidta åtgärder om dricksvattnet innehåller 0,03 mg/l eller 30 μg/l uran eller mer eftersom dessa nivåer kan vara hälsovådliga.

Uran i dricksvatten kan påverka njurarnas funktion. Njurarna påverkas av uranets kemiska egenskaper, inte av dess strålning. Det är troligt att njurfunktionen förbättras om intaget av uran upphör eller minskar. Hälsoeffekterna av långvarig exponering för uran från dricksvatten är ännu dåligt kända, liksom om små barn är mer känsliga än vuxna. 

PFAS

Det pågår intensiv forskning om PFAS och riskerna med ämnena uppdateras hela tiden. För att hitta den senaste informationen gå in på Livsmedelsverkets webbplats.

Livsmedelsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Hur kan jag använda vattnet?

Matlagning

Har du halter av bly eller arsenik över gränsvärdet för otjänligt vatten bör du inte använda det i matlagning eftersom många livsmedel tar upp bly och arsenik. Vid förhöjda radonhalter går det däremot bra att använda vattnet till matlagning där kokning och/eller vispning sker.

Diskning

Att diska går bra. När det gäller bly och arsenik bör den blöta disken torkas med en handduk som tar bort ämnena istället för att de torkar in i porslinet.

Dusch och bad

När det gäller små barn avråds dusch och bad vid förhöjda bly- och/eller arsenikhalter eftersom det är en så stor risk att de av misstag tar en klunk eller två, för även så små mängder kan innebära att lågrisknivån överskrids.

Om du har radonhalter på över 2000 Bq/l bör vattnet inte användas till duschning över huvud taget eftersom den största hälsorisken med radon i vatten är genom inandning av radon som avgår från vattnet till inomhusluften och vid duschning är spridningsrisken stor.

Redaktör:
Miljoskydd

Sakkunnig:
Miljoskydd
Senast uppdaterad:
tisdag 6 augusti 2019